Etikett: musikledarforum

Vad värderas i församlings­kroppen?

Vilka ledaregenskaper lyfter vi fram i vår rörelse? När Mia Pettersson, ordförande i EFS och Salts centrala musikutskott, fick höra att Budbäraren speglat Musikledarforum utifrån den andlige ledaren väcktes många tankar.

Tidigare i detta nummer finns ett samtal om musikern som andlig ledare, något jag ser fram emot att läsa. Samtidigt som det samtalet fördes i Uppsala befann sig ytterligare ett hundratal andra musiker i samma lokaler. De kom alla från olika EFS-sammanhang och var med på Musikledarforum, EFS och Salts fortbildning för anställda och ideella inom våra församlingar, bönhusföreningar, samarbetskyrkor med mera.

Tänk om vi också fått ta del av ett samtal med tonåringarna från Västerbotten som övade för att leda församlingen i sång, se deras drömmar och kanske bekymmer. Eller fått läsa en artikel om glädjen att lära sig spela cajun, en trälåda som likt en trumma ger olika ljud. Ett instrument som ger möjlighet att med små medel, både ekonomiskt och praktiskt, få psalmer och andra lovsånger att svänga lite extra.

Kanske reagerade jag först på att vår glest återkommande inspirations- och fortbildningshelg, en rest som finns kvar av tidigare rikt utbud av musikverksamhet, inte ledde till mer än en intervju i Budis. Efter reaktionen följde tankarna om vad vi som rörelse värdesätter. Om vi bara lyfter musikern som andlig ledare riskerar vi att missa eller förminska den roll många musiker spelar i församlingen.

Det behövs andliga ledare. En del av dem är kallade att kombinera sitt ledarskap med ett musikaliskt ledarskap. Det är vi helt överens om. Men om våra församlingar bara bestod av andliga ledare skulle de vara långt ifrån vad som beskrivs i Bibeln. I Apostlagärningarna 6 beskrivs hur några får i uppgift att ordna med måltiderna, för att andra skulle få ägna sig helt åt bön och undervisning. En arbetsfördelning som är praktisk men också genomtänkt, där de som väljs inte bara har sina gåvor med sig in i arbetet utan också bärs av förbön. I Andra Krönikeboken 34 berättas att leviterna, som utvalda till tjänst i Guds tempel, inte bara fick prästerliga uppgifter utan också sattes till förmän, sekreterare och dörrvaktare. Tydligast visas i 1 Korinthierbrevet 12 där församlingen liknas vid en kropp som endast fungerar om alla delar finns på plats. Där ges inget utrymme för rangordning, endast för beroende.

Låt oss lyfta fram och bekräfta de olika funktionerna i församlingskroppen. På samma sätt som diskaren och kaffekokaren ofta är förutsättningen för fikagemenskap är organisten, gitarristen, barnkörledaren en förutsättning för att sång och musik ska få bära våra lovsånger och böner. Samtidigt fyller de vårt minne med ord som Gud en dag vill påminna oss om när en sång plötsligt möter oss i en oväntad situation.

Musiken kan glädja, trösta, bära och utmana, ibland även ordlöst. Låt inte bilden av musikens roll bli enfärgad. Låt inte bilden av musikerns roll bli enfärgad. Måla inte heller bilden av ledare i endast en färg.

Mia Pettersson

ordförande i EFS och Salts centrala musikutskott

Musikens unika plats

Vi är i Lötenkyrkan i ett vintervitt Uppsala. Här pågår musikledarforum, en helg för musiker att utbyta erfarenheter och stanna upp för att reflektera kring sin roll. Jonas, som till vardags arbetar i EFS Lerberget och driver Soulful Music, fick en förkärlek till gospeln i Kulla gospel som ung. Körens årliga besök med till dåvarande Stockholm Gospelfestival, som han mellan år 2000–2008 var projektledare för och numera kallas Gospelverkstaden, var viktiga.

– Besöken där har fått betyda något för hela mitt liv. För Maria Nordenback-Kress och Lasse Axelsson som ledde festivalen betydde texterna vi sjöng något på riktigt. De levde med sångerna och marknadsförde inte bara en afroamerikansk konstform, säger Jonas.

Maria, som startade Gospelverkstaden, började leda lovsång i Ebeneserkyrkan i Stockholm, men det var när hon åkte till USA och fick vara med i en gospelkör i en husförsamling som hon på allvar upptäckte gospeln. Det var för henne ett viktigt år där människor uttryckte sin tro på ett sätt som stämde överens med hur hon själv ville utrycka den. I gospelkyrkorna i USA hittade Maria också sina förebilder i de kvinnor som var musikledare – något som hon saknat hemma.

Gospelprofilerna Jonas Engström och Maria Nordenback–Kress samtalade om musiken som redskap för såväl till­bedjan och lovprisning som evangelisation och själavård – den har en unik plats bland kyrk­ornas verksamhet.Gospelprofilerna Jonas Engström och Maria Nordenback–Kress samtalade om musiken som redskap för såväl till­bedjan och lovprisning som evangelisation och själavård – den har en unik plats bland kyrk­ornas verksamhet.

– Jag undrar om jag hade varit kvar i kyrkan om jag inte hittat gospeln. Det är viktigt att få hålla på med det man älskar och uttrycka sin tro i enlighet med den man är, säger Maria.

Sedan 2006 har hon arbetat som musikledare i Betlehemskyrkan i Stockholm. Både Maria och Jonas har hållit på länge, de har båda skrivit mycket musik som sjungs i många kyrkor. Maria tror att musiken kan ha en unik roll i att nå fram i ett Sverige där många människor lider av psykisk ohälsa, stress och oro för det som händer i världen. Musiken kan få vara ett verktyg till sinnesro och ett möte med något högre.

– Någon gjorde en parallell mellan musik och tro. Musiken som kommer ur cellon ger en känsla av cellons närvaro i rummet – även om cellon skulle vara utom synhåll för mig så vet jag att den är där. Utifrån det går det dra många paralleller om hur vi upplever Gud, säger Jonas.

Under helgen har det talats om musikerns roll i missionsuppdraget, är det en speciell roll?

– Man är där man är och kan bara verka där, så i så fall är alla roller speciella. Samtidigt är musiken viktig för många människor. Det är svårt att tänka en samling eller gudstjänst utan musik och det är klart att den är med och formar vår tro. Det är ett stort uppdrag, säger Jonas.

Samtalet kommer in på teologin i de sånger som sjungs. För både Maria och Jonas är låttexterna lika viktiga som att det låter musikaliskt bra.

– För mig är det jätteviktigt vad vi sjunger, det måste bära. I min roll måste jag stå för det texten säger. Sången och musiken gör att texten landar i besökarna och då är det jätteviktigt att det håller i verkligheten. Alla tror på något, vetenskap eller vad du vill. Man testar teser och söker bevis. Då är det viktigt att man känner att det jag tror på håller hela vägen och det gör kanske inte alla texter, säger Jonas.

– När låtar blir översatta från ett annat språk kan det ibland bli väldigt endimensionellt om det inte är rätt gjort. Under min tid inom Credo sjöng vi otroligt mycket bibelkör­er, det har jag tagit med mig. Jag tror det är viktigt att sjunga Guds ord och rena bibelord, säger Maria.

Att avgöra vad som är sund teologi och vilka låtar som håller är en grannlaga uppgift som inte alltid är lätt att avgöra i sin roll som musikledare.

– Jag tycker det har funnits en avsaknad av att kunna tala om musik och teologi. I USA är det vanligare med någon som har pastoralt ansvar när det gäller musik, säger Maria.

För många är musiken, genom körer och konserter kanske den enda kontakten med kyrkan.

– Jag tror det är viktigt att inte bara lägga över teologin på pastorer och präster. Musiker är ofta tänkande varelser men vi abdikerar ibland från de teologiska frågorna. Musikledaren har en annan relation med kördeltagarna till exempel, vi blir ju på ett sätt deras andliga ledare, säger Jonas.

– Därför är det viktigt att berätta varför man valt en sång och att alltid ha plats för bön. Där kommer lekmannatanken in, att vi alla är präster, säger Maria.