Etikett: mellanöstern

Ny utbildningskanal åt en förlorad generation

Målsättningen att »Sat-7 Academy vill erbjuda en plattform för att ställa frågor som inte annars ställs. Vi kan diskutera, öka medvetenhet och lära ut alla ’varför’ i livet.« är central. Nicoletta Michael arbetar på Sat-7:s kontor på Cypern och är en av grundarna till tevestationens senaste satsning, Academy. Kanalen som lanserades i september 2017 sänder program dygnet runt via internet och satellit och riktar sig till barn, föräldrar och lärare.

Satsningen är en respons på den enorma utmaningen som regionen Mellanöstern och Nordafrika (MENA) står inför med en förlorad generation som växer upp i konflikt och våld med utebliven utbildning och arbetslöshet som följd.

– Om vi inte investerar i dessa barns liv, kommer någon annan att göra det, säger Nicoletta.

Det holistiska initiativet har hittills saknats i MENA-
regionen, och det finns ett stort behov av god utbildning. Sat-7 Academy tar ett helhetsgrepp om människors hälsa, utbildning och sociala utveckling för att rusta den unga generationen att bygga ett bättre samhälle.

Sat-7 Academy

  • 12,3 miljoner arabiska barn går inte i skolan. 4 miljoner barn i Syrien och 1,4 miljoner barn på flykt från Syrien går inte i skolan.
  • Genom program med olika karaktär, såsom undervisning, diskussionsforum, rollspel med mera, ges utbildning i ämnen som hälsa och social utveckling.
  • Seminarier för föräldrar och lärare erbjuds på ett lärocenter i Libanon för att utveckla ett barnfokuserat lärande.
  • Sat-7 når i dag 500 miljoner människor via satellit och internet. De arabiska kanalerna sågs av 21,5 miljoner tittare i MENA-
    regionen 2016.
  • Sat-7 har fem kanaler på tre språk (arabisk, farsi, turkiska) och sänder dygnet runt, veckans alla dagar, i MENA och 50 länder i Europa.
  • 1,3 miljoner barn tittade senaste året i MENA på Sat-7 KIDS som är en barnkanal på arabiska med bland annat ett utbildningsprogram, som är föregångaren till Sat-7 Academy.

Barnen vågar inte flytta hem igen – fortsatt osäkerhet för Nineveslättens flyktingar

Det är en vårdag i slutet av mars 2017. Solen står högt på den klarblåa himlen och det börjar bli riktigt varmt, trots att det bara några timmar tidigare varit minusgrader. I dag är Yasir Sabah Matty och sonen Amar tillbaka i hemstaden Bartella som de lämnade hals över huvud mitt i natten för över två och ett halvt år sedan. IS var bara timmar från att ta över staden när Yasir och hans fru väckte barnen och gav sig iväg. På några minuter gick de från att vara helt vanliga medborgare – Yasir jobbade som vaktmästare i kyrkan – till att bli flyktingar. Nu bor familjen i ett flyktingläger några mil norrut, nära Dohuk. Budbäraren träffade dem för cirka ett år sedan, vilket du kan läsa om i nummer 4 2016.

Nu är Yasir och Amar tillbaka i Bartella och försöker forcera dörren till det som en gång var deras hem.

– Jag har varit här en gång sedan Bartella blev återtaget, men då vågade jag inte gå in i huset. Jag var rädd för vad jag skulle möta, säger Yasir.

För Amar är besöket hans första. IS har gömt kvar sprängladdningar i en del av husen så det gäller att vara försiktig. Yasir får hjälp att sparka upp dörren till sitt hem av några säkerhetsvakter som patrullerar byn. Där inne väntar ett kaos, allt är omkullkastat. Det ser ut som en sophög. Amar börjar lysa med telefonen och använder den som ficklampa. Han letar igenom högar av bråte. Efter en stund hittar han en stor nalle och bestämmer sig för att ta med den till lillasyster Yasir som väntar kvar i flyktinglägret. Efter en stund kommer Yasir ut ur huset, tillbaka i vårvärmen.

Amar är tillbaka hemma för första gången sedan flykten för över två och ett halvt år sedan.Amar är tillbaka hemma för första gången sedan flykten för över två och ett halvt år sedan.
Det har gått mer än två år sedan Yasir var i sitt eget hem senast, här står han i de spillror som nu finns kvar.Det har gått mer än två år sedan Yasir var i sitt eget hem senast, här står han i de spillror som nu finns kvar.
I Bartella fanns det fyra välbesökta kyrkor innan IS-okupationen. Samtliga är nu vandaliserade.I Bartella fanns det fyra välbesökta kyrkor innan IS-okupationen. Samtliga är nu vandaliserade.
I flyktinglägret utanför Dohuk får mor och son se resultatet från Budbärarens tidigare besök.I flyktinglägret utanför Dohuk får mor och son se resultatet från Budbärarens tidigare besök.
Fader Emanuel menar att kristen kultur alltid varit en självklarhet i Irak, »även om det varit förföljelser genom åren saknar det vi sett helt motstycke.«Fader Emanuel menar att kristen kultur alltid varit en självklarhet i Irak, »även om det varit förföljelser genom åren saknar det vi sett helt motstycke.«
Irak feb 2017 02055Irak feb 2017 02055
Yasir tänder en cigarett och berättar: »Min fru hade tänkt att följa med idag men hon var rädd för hur hon skulle reagera när hon såg hemmet och staden, så hon ändrade sig i sista sekund.«Yasir tänder en cigarett och berättar: »Min fru hade tänkt att följa med idag men hon var rädd för hur hon skulle reagera när hon såg hemmet och staden, så hon ändrade sig i sista sekund.«

– Vi måste städa huset, men jag vet inte om vi vågar flytta hit igen. Mina barn vill inte flytta tillbaka. De är rädda. De vill att vi flyttar ifrån Irak, men vi har inte kontakterna eller möjligheterna att göra det. Även om säkerheten inte är garanterad måste vi kanske flytta tillbaka, säger Yasir.

Just garanterad säkerhet är den enskilt viktigaste aspekten för att flyktingar ska kunna återvända, menar fader Emanuel Youkhana, ledare för den lokala hjälporganisationen Capni, som EFS stöder.

– Utmaningen framöver är säkerheten, kommer detta med IS kunna hända igen? Vi har aldrig tvivlat på att IS ska bli besegrade. Vi är glada för det som sker nu, men de kristna i Mellanöstern och Irak har levt i förtryck långt innan IS ryckte fram. I Mosul, exempelvis, var kristna öppet förföljda i flera år innan IS intog staden. Frågan vi alla lever med är om vi någonsin kommer våga återvända till våra städer och byar, säger fader Emanuel.

Fader Emanuel möter ofta delegationer från väst och sitter med i olika ekumeniska grupper som diskuterar fred. Allvaret i frågan om säkerhet går inte att ta miste på.

– Många undrar om hoppet om en säker framtid kommer visa sig vara en illusion. Det finns en rädsla för att återvända. Vi behöver hjälp från världssamfundet och våra kristna syskon runt om i världen, säger fader Emanuel.

Den stora majoriteten av kristna har flytt utomlands men många finns kvar i Irak och räknas som internflyktingar. Yasir och hans familj är några av dem. Fader Emanuel menar att den gruppen är viktig.

– Jag vill lyfta de familjer som stannat kvar i Irak och som kanske lever som internflyktingar i dag. Det är ett tufft beslut att stanna när så många flytt. Trots utmaningar har de tro och vilja att stanna kvar här och bygga en framtid. Det är viktigt att uppmuntra dem, säger han och fortsätter:

– Det har alltid funnits kristna här i Irak. Vi har bibliska platser här och kristen kultur har alltid varit en självklarhet, även om det varit förföljelser genom åren. Men det vi sett nu saknar helt motstycke.

Finns det hopp för framtiden?

– Vi som kristna i Mellanöstern är sprungna ur tron på hoppet om en evig framtid. Vi tror på hoppet, vi lever i det och vi delar det. Men hopp får inte bara bli ett ord eller en känsla, utan det måste omsättas i praktiken och bli ett »fysiskt hopp« för människor. Vi i Capni förmedlar hopp genom de praktiska insatser vi gör – men det behövs mer, säger han.

Yasir klättar upp på taket till huset och inspekterar det från ett fågelperspektiv. Att kriget fortfarande är nära råder det ingen tvekan om. Bomberna smäller inne i Mosul och det känns i kroppen där vi står, några mil från fronten.

– Min familj har bott här i tre generationer. Mina far- och morföräldrar är begravda här. Innan IS kom var Bartella en fin stad. Vi kände oss trygga. Det var normalt – det fanns skolor, ett litet sjukhus och flera restauranger. Vi hade fyra kyrkor i byn, en är riktigt gammal, säger han när han kommit ner på marken igen, och tillägger:

– Min fru hade tänkt följa med i dag, men hon var rädd för hur hon skulle reagera när hon såg hemmet och staden, så hon ändrade sig i sista sekund.

Trots att Bartella är fritaget är framtiden för staden och Yasirs familj högst osäker. Mycket finns kvar att göra innan de ska kunna flytta tillbaka hem igen.

Därför dödas Egyptens kristna

Den 30 oktober 2010 befann jag mig i en biljardhall på Kungsholmen i Stockholm för att göra intervjuer med ungdomar som valt brott som inkomstkälla. Min mobil störde mig, den ville inte sluta ringa, numret var från Irak. »De har kommit in i kyrkan«, sade Bashar, som vi kallar honom, darrande på rösten från en toalett där han gömde sig. Han var en av de många kristna assyrier/syrianer som Sverige hade tvångsutvisat.

Jag hörde hur terrorister skrek något i stil med »vi ska döda er, alla ni otrogna, ni kommer att hamna direkt i helvetet«. De skrek också att de krävde att en kvinna vid namn Kamilya skulle släppas. Några timmar senare sprängde terroristerna sig i luften, de tog med sig 58 av församlingsmedlemmarna i döden och lemlästade många fler.

I slutet av februari i år släppte IS en video, nu hade turen kommit till kristna egypter, nu hotade man att utrota även dem. I uttalanden nämnde islamister också Kamilya, hon har varit gömd sedan 2010. I intervjuer säger hon att historien om att hon ska ha konverterat till islam är påhittad. Islamisterna anser att en konvertit aldrig får lämna islam, att man har rätt att slakta kristna om det blir så och att Kamilya har tvingats tillbaka till kristendomen av kristna. Det var den ursäkt de använde för att slakta kristna i Bagdad, Irak, då Bashar ringde.

Den 24 februari, drygt två månader efter att terrorister dödat 24 personer i en kyrka i Kairo, skakades Egypten av nya dåd mot kristna. En far och hans son brändes till döds levande, tre av varandra oberoende kristna sköts i huvudet när de var ute och handlade.

Tillsammans med Amar, också medlem i organisationen »A Demand For Action«, besökte jag Mar Mina, den koptiska kyrkan i Södertälje. Fader Joseph Gobran hade glömt sina nycklar och vi kom inte in i kontorsdelen så vi satte oss på kyrkbänkarna. Det var lite kyligt, men det glömde vi snabbt när han började berätta om våldet. Han påminde oss om de tjugo kopter som IS skar huvudet av inför kamera, men även dem som dödades i samband med den så kallade arabiska våren. Listan kunde göras längre. Fader Joseph sa: »De vill utrota kristna och världen tittar tyst på. De är dessutom koordinerade. Folkmordet i Syrien och Irak, terrordåden i Egypten, det är samma sorts ideologi och våld.«

Varför släppte IS videon just nu, den om att utrota alla kristna i Egypten? Fader Joseph svarade: »Det går bra för Egypten, den nya presidenten har lyckats ena landet och fått det på fötter, både ekonomiskt och säkerhetsmässigt. Det ville de förstöra, islamister försökte ju komma till makten med att säga att de är de enda som kan styra Egypten.«

Utbildningskanal för en positiv samhällsutveckling

Miljontals barn i Mellanöstern och Nordafrika riskerar att växa upp utan utbildning. Orsaken är främst krig och flykt undan krig, men även fattigdom är en stor faktor. Dessutom saknar många flickor skolgång just för att de är flickor. En rapport från FN:s utvecklingsprogram, UNDP, visar att bristfällig utbildning är en av de tre största faktorerna till att arabvärldens utveckling stagnerar. Därför startar Sat-7 i sommar utbildningskanalen Sat-7 Academy.

Mellanöstern och Nordafrika befinner sig på gränsen till kris vad gäller barns utbildning. 21 miljoner arabisktalande barn, en femtedel av alla barn i regionen, riskerar att växa upp utan utbildning. Detta gör att de riskerar att bli en »förlorad generation« som lätt radikaliseras.

– Om vi inte investerar i utbildning, inte bara gällande kunskap, utan även i tolerans baserad på internationellt erkända värderingar, kommer andra att investera i motstridiga värderingar. Och vi har sett vad det leder till: radikalism, extremism och uppror, säger Rita Elmounayer, vice VD för Sat-7.

För att möta detta stora behov startar Sat-7 dygnet runt-kanalen Sat-7 Academy. Programmen ska inte bara utbilda i kunskap utan även i positiva värderingar. Dessutom ska kanalen hjälpa lärare och föräldrar att använda metoder som bättre främjar inlärning, kreativitet och beslutsfattande.

Sat-7:s grundare och VD, Terry Ascott, ser kanalen som en möjlighet att göra skillnad i den arabiska världen:

– Vi talar om miljontals tittare. Även om vi bara påverkar ett par tusen av dem så är det värt det. En enda person kan växa upp och bli ett viktigt verktyg för att förändra sitt samhälle.

Årets rapporter visar ökad förföljelse av kristna

Världen plågas i dag av långvariga konflikter, många av dem med flera etniska och religiösa dimensioner. Krig och konflikter har skapat tragedier som bär huvudansvaret till att mer än 65 miljoner människor befinner sig på flykt inom eller utanför sina hemländer. Det demokratiska utrymmet saknas eller krymper i många länder, vilket gör det svårt för religiösa aktörer och andra i civilsamhället att verka.

Det är mot denna bakgrund som Open Doors årliga rapport World watch list 2017, WWL, måste läsas. Rapporten beskriver utvecklingen i 50 länder där förföljelsen av kristna bedöms vara värst och visar en dyster situation. Kristna får svårare att verka i samhället, kyrkor motverkas och förföljelse sker. Orsaker till ökad förföljelse är enligt rapporten en ökande religiös nationalism, militant islamism samt den ökade polariseringen mellan radikala grupper och totalitära regimer i Mellanöstern. Beskrivningen av den svåra situationen för kristna i Etiopien och Eritrea, båda länder med kristen majoritet, nyanserar förståelsen av de olika sammanhang och orsaker som ligger bakom förföljelse.

I vilka länder är förföljelsen av kristna som störst? Kartan från World Watch List ger en årlig sammanställning av läget för förföljda kristna. På deras hemsida kan du läsa mer om kriterierna de utgår från.I vilka länder är förföljelsen av kristna som störst? Kartan från World Watch List ger en årlig sammanställning av läget för förföljda kristna. På deras hemsida kan du läsa mer om kriterierna de utgår från.

Kyrkornas världsråd, KV, publicerade i november 2016 rapporten The protection need of minorities from Syria and Iraq. Deras rapport beskriver situationen för minoriteter, ger en historisk bakgrund och en utökad kontext kring den religiösa och etniska förföljelse som förekommer i länderna. Den etnoreligiösa uppdelningen och strider mellan olika muslimska grupper har gjort att alla minoriteter blivit mer utsatta. I vissa områden har kristna, yazidier och andra religiösa minoriteter förföljts av terrorsekten IS och dödats för sin tro. I Irak sker våld och förföljelse även mot muslimer för att de tillhör en annan inriktning, något som drabbat både sunniter och shiiter. Trots att både WWL och KV ser vissa positiva tecken i det faktum att kristna kan börja återvända när IS fördrivits är situationen fortfarande svår för våra förföljda trossyskon. Framtiden är tillsvidare oviss och som vår ärkebiskop nyligen sa efter sitt besök i Irak: »När IS är militärt besegrat måste också dess extremistiska ideologi bekämpas.«

WWL är en viktig rapport som genom att sammanfoga en mängd studier med egen insamlad information ger en bild av hur situationen för förföljda kristna ser ut i olika länder. En sådan bredare bild av situationen för olika religiösa grupper kan också fördjupa förståelsen av situationen för kristna.

I regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter uttrycks en vilja och ambition att arbeta med religions- och övertygelsefrihet, men ännu återstår att se hur detta följs upp i rapporter och strategier. Kyrkornas världsråd lyfter fram svårigheterna som bristen på tillit mellan grupper medför. Det är något som måste överbyggas för att dialogen mellan religiösa grupper ska kunna föras så att människor har möjlighet att återvända i säkerhet och även möjliggöra en framtid för alla i Irak.

EFS förbereder utökat stöd till de förföljda

Sommaren 2014 drevs hundratusentals kristna irakier på flykt, sedan dess stödjer EFS den kristna organisationen Capni:s hjälparbete bland flyktingar i irakiska Kurdistan, KRG. Nu har det mesta av Nineveh-slätten befriats. EFS förbereder sig för en ny fas i hjälparbetet. Det kan dock ta lång tid innan IS drivs ut ur Mosul. Fram till dess är Nineveh-slätten en otrygg plats.

– Vi följer utvecklingen noga för att så fort som möjligt kunna gå in och hjälpa kristna flyktingar att återvända hem, säger Erik Johansson, EFS missionssekreterare för internationell mission.

Den materiella förstörelsen är enorm. Infrastrukturen måste byggas upp från grunden.

– Vi får inte släppa taget om detta. Kristendomen har funnits i området i 2000 år, men successivt tryckts undan. Nu är den sista spillran hotad, säger Erik.

Behoven av infrastruktur, återuppbyggnad av kyrkor och skolor är några av de områden där EFS kan gå in med stöd för de kristna i Irak. Vid senaste besöket i Irak träffade missionssekreterare Erik Johansson, tillsammans med handläggare Anna Claesson, biskopen av Mosul Nicodemus Daoud Sharaf.Behoven av infrastruktur, återuppbyggnad av kyrkor och skolor är några av de områden där EFS kan gå in med stöd för de kristna i Irak. Vid senaste besöket i Irak träffade missionssekreterare Erik Johansson, tillsammans med handläggare Anna Claesson, biskopen av Mosul Nicodemus Daoud Sharaf.
Det är högst osäkert om de kristna någonsin kommer att återvända till Mosul. Stadens kyrkor har förstörts eller gjorts om till moskéer. Kristna hem har övertagits av muslimer.Det är högst osäkert om de kristna någonsin kommer att återvända till Mosul. Stadens kyrkor har förstörts eller gjorts om till moskéer. Kristna hem har övertagits av muslimer.

Det handlar inte bara om att rädda kristendomen i sig.

– Det är en kulturell räddningsaktion. Det skulle skada hela regionen om det inte fanns några kristna kvar. En kultur som fanns där långt innan den muslimska kulturen, riskerar att raderas ut, säger Erik.

När säkerhetsläget har stabiliserats och området röjts på minor och icke-detonerad ammunition kommer EFS att sätta in stöd där det bäst behövs. Erik nämner hjälp med att återinrätta kyrkan.

– Vi kommer eventuellt att stödja skolor. Många familjer kommer inte att återvända förrän de vet att barnen kan gå i skolan, men återvändarna kommer även att behöva hjälp med mycket annat. Till exempel med att få igång jordbruk, företag och arbetsplatser, säger Erik.

Det är högst osäkert om de kristna någonsin kommer att återvända till Mosul. Stadens kyrkor har förstörts eller gjorts om till moskéer. Kristna hem har övertagits av muslimer.

– Därför är det viktigt med politiska påtryckningar så att peshmerga, den irakiska regeringen och andra i USA-alliansen garanterar att de kristna får tillbaka sina bostäder och kyrkor. Vad ska de annars återvända till?, frågar sig Erik.

EFS insamlingschef, Johan Ericson, betonar att säkerheten måste förbättras för Iraks religiösa minoriteteter, men att det givetvis inte är EFS mandat att stå för militär säkerhet.

När återuppbyggnaden drar igång kommer EFS att hålla koll på andra organisationers hjälparbete.

– För att kunna gå in och fylla luckor, säger Johan.

Johan betonar att det även måste skapas förutsättningar för samexistens mellan Iraks olika etnoreligiösa grupper.

– De har samexisterat genom hela historien, men nu har förutsättningarna förändrats. Ett försoningsarbete måste inledas mellan folkgrupperna så att de kan hantera allt som har hänt, säger han.

Slaget om Mosul fortsätter

Den 17 oktober inledde den irakiska armén, kurdisk peshmerga, shiamuslimska miliser och dess allierade en offensiv för att återta Mosul från IS. Med hjälp av amerikanskt flygunderstöd har koalitionen omringat staden. Alla vägar in och ut ur staden är avskurna. Inte bara för IS, utan även för cirka en miljon civila.

– Ingen vet när Mosul kommer att befrias. Alla hus i staden bebos av civila, det kommer att göra slaget mycket svårt, säger 27-årige Anmar Muner Ibrahem på telefon från staden Dohuk i irakiska Kurdistan, KRG.

Anmar och hans familj är kaldéisk-katolska kristna från Mosul. När IS intog staden, i juni 2014, fick de kristna ultimatumet »konvertera till Islam, betala skyddskatt eller dö«. Alla flydde. I augusti, samma år, intog IS den övervägande kristna Nineveh-slätten och yazidiernas hjärtland Sinjar-distriktet i nordvästra Irak.

Områdets religiösa minoriteter flydde i hundratusentals, framförallt till KRG. Nu är det mesta av Nineveh-slätten befriat, men hur långt slaget om Mosul blir står skrivet i stjärnorna. Anmar och hans familj har förhoppningar om att snart kunna återvända dit, men inte för att bosätta sig.

– Nej, enbart för sälja vårt hus där och bygga ett nytt i Dohuk eller på Nineveh-slätten, säger Anmar.

Han säger att alla kristna från Mosul tänker i samma banor, inte bara av rädsla för att IS ska återvända:

– Risken är stor att när IS har besegrats i Mosul så kommer shiamuslimer, sunni-araber och kurder att börja strida om kontrollen. På Nineveh-slätten är det annorlunda. Där är majoriteten av invånarna kristna, men det finns även en del yazidier.

Anmar menar att världssamfundet måste hjälpa de religiösa minoriteterna på Nineveh-slätten med militärt beskydd i framtiden.

– Annars kommer det att bli lätt för grupper som IS att attackera kristna och yazidier igen, säger han.

Hittills har slaget om Mosul lett till att cirka 100 000 människor har blivit internflyktingar. Sex läger har anlagts kring Mosul, men cirka 10 000 flyktingar har tagit sig till KRG. Där stödjer EFS den kristna organisationen Capni:s arbete bland flyktingar. Capni:s chef, fader Emanuel Youkhana, säger att de nu fokuserar på fas två i hjälparbetet, vilket betyder att hjälpa de hundratusentals kristna och yazidiska flyktingarna i KRG att återvända hem. Så länge Mosul kontrolleras av IS kan dock Nineveh-slätten beskjutas därifrån. Fader Emanuel har besökt Nineveh-slätten och berättar om en enorm förödelse. Det kommer att krävas ett mindre Marshall-projekt innan folk kan återvända.

– Kristna och andra religiösa minoriteter måste garanteras beskydd. De litar inte på den irakiska regeringen. Den har totalt misslyckats med att skydda dem tidigare, säger han.

Han menar att rötterna till extremism måste analyseras och åtgärdas samt att konstitutionen måste ses över.

– I dag är vi andraklassens medborgare. De kristnas historia i Irak ingår till exempel inte i skolornas läroplaner. Det behövs dessutom lagar som förbjuder hatiska offentliga tal mot religiösa minoriteter, säger han.

Han anser dessutom att Nineveh-slätten ska bli ett eget förvaltningsområde.

– Vi ber vår herre Jesus Kristus att ena den universella kyrkan och hjälpa oss att fortsätta leva i denna region såsom vi har gjort i 2000 år, avslutar Fader Emanuel.

Kommunitetens hjärta för Kurdistan

Det var i slutet av september som Sandvikengårdens kommunitet tillsammans med Erik Johansson, EFS missionssekreterare för internationell mission samt Erik Eckerdal och Johanna Lundström, reste till det krisdrabbade området.

– Det viktigaste från resan är att Gud väckt en kärlek och längtan i våra hjärtan att hjälpa våra medmänniskor som befinner sig på flykt, säger Emanuel Gillberg, som är en av de drivande i kommuniteten.

På Sandvikengården finns en växande kommunitet som bor, ber och arbetar tillsammans. Deras ökade ekonomiska tillgångar från tiondegivande och gåvor har bidragit till en större vilja att dela med sig. Genom en artikel om hjälporganisationen Springs of Hope Foundations arbete med människor som flytt undan terrorgruppen IS kom Irak på tal.

– Vi kom fram till att vi vill hjälpa flyktingar i norra Irak. Då blev det viktigt att resa dit och se var våra pengar skulle gå, samt undersöka om det vore möjligt att åka dit som volontär, förklarar Emanuel.

Resan utfördes i EFS regi med staden Dohuk som slutdestination. Där finns både Springs of Hope Foundation, SoHF, och Capni, den hjälporganisation som EFS stödjer. Tillsammans med Staffan Schmidt, Johannes Schmidt, Sigrid Palenius, Julia Norlin och Cecilia Harvey från kommuniteten tillbringade Emanuel de tre dagarna på plats med att besöka de projekt som hjälporganisationerna driver och träffa deras ansvariga.

– Människor var väldigt gästvänliga, nyfikna och tacksamma för vårt besök, berättar Julia.

Några av barnen i flyktinglägret Dawudiya som gärna är med på bild eftersom de fått se sig själva på kameraskärmen, något som fick dem att skratta hysteriskt.Några av barnen i flyktinglägret Dawudiya som gärna är med på bild eftersom de fått se sig själva på kameraskärmen, något som fick dem att skratta hysteriskt.
Johannes visar några barn leken Bottle flip challenge, något som uppskattades och upprepades många gånger under resan.Johannes visar några barn leken Bottle flip challenge, något som uppskattades och upprepades många gånger under resan.
Sigrid, i mitten, tillsammans med några av flickorna på Child Friendly Space, en fritidsverksamhet som Capni driver med stöd från EFS. En trygg plats fylld av glädje där barn får vara barn.Sigrid, i mitten, tillsammans med några av flickorna på Child Friendly Space, en fritidsverksamhet som Capni driver med stöd från EFS. En trygg plats fylld av glädje där barn får vara barn.
Det lilla och välfungerande flyktinglägret Dawudiya, där Capni verkar, besöktes under resan. Där bor cirka 4 000 personer i baracker omringade av Kurdistans vackra landskap. Här bor kristna, yazidier och muslimer tillsammans, vilket är ovanligt. På de dammiga, men välstädade huvudgatorna mötte gruppen många barn med nyfikna blickar.

– Att prata med barnen var näst intill omöjligt utan ett gemensamt språk, men gester och ett och annat skratt räckte långt. De lyckades sprida mycket glädje runt omkring sig, trots att de bott i flyktinglägret snart två år, säger Sigrid med ett leende.

Gruppen fick även be för några yazidiska kvinnor och besöka deras hem som bestod av små rum utan möbler där familjer med upp till sju barn sov varje natt.

– Trots de svåra omständigheterna fanns det en fantastisk frid över hela lägret, säger Julia.

Mötet med SoHF blev också ett starkt minne. De hämtade Saad Ibrahim, en av de ansvariga inom organisationen, utanför det enorma flyktinglägret Sharia där han bor med sin familj.

– Saad kom i mörkblå, pressvikta kostymbyxor och bar på en portfölj. Trots att han bor i ett flyktingtält, kände vi oss smutsiga och slappt klädda i jämförelse, berättar Johannes.

SoHF har funnits sedan årsskiftet och drivs av grundaren Lisa Miara, Saad och ett fåtal andra personer. De planerar att starta ett så kallat sycentrum, där yazidiska kvinnor kan arbeta, samt ett forum där barn får lära sig att använda elektronisk teknik. Syftet är att ge hopp om en framtid och bearbeta de trauman som många bär på. Organisationen befriar även yazidiska kvinnor och barn som fortfarande är fängslade hos IS. Saad är själv yazidier och berättade om sitt folk, ett folk med egen religion och kultur. Yazidierna har många gånger genom historien utsatts för folkmord och i skrivande stund pågår det 74:e i ordningen, denna gång av IS. Många yazidier bodde på och runtomkring Sinjarberget i nordvästra Irak, däribland Saad och hans familj. När IS kom år 2014 blev många avrättade på plats och kvinnor och barn tillfångatogs som sexslavar och barnsoldater. Saad var två meter bort när tre av hans kusiner blev avrättade. Många tvingades fly upp på berget där de sedan blev fast. Saad och hans familj var på berget i tolv dagar utan mat och vatten innan de blev räddade. Han berättade hur han sett död, svält och misär som vi inte ens kan föreställa oss. Likt många andra yazidier lever han med en stor sorg för sin familj och sitt folk. Trots det förmedlar Saad ett hopp.

– Saad är en energisk man som gör allt han kan för sitt folk. Som han själv sa, »har jag inte pengarna så kan jag använda mina ben«, vilket visar på hans övertygelse. Mötet med denna kämpe berörde oss alla. Vi har bestämt att det är hit Sandvikengårdens kommunitet kommer skicka pengar och troligen även volontärer, säger Emanuel.

Gruppen besökte även Capni som är en stor organisation med ett flertal projekt. Under besöket fick de bland annat se en elgenerator som förser en by med el, en mobil läkarklinik, en frisörsalong som fått bidrag av Capni och ett Child Friendly Space. EFS stöttar huvudsakligen Child Friendly Space (CFS), som är en fritidsverksamhet där barn kommer efter skolan för att leka, sjunga, läsa läxor och få bibelkunskap. Det är en plats där barn får vara barn.

– Även om fritidscentret bara bestod av två baracker och en liten yta mittemellan, en anläggning där ingen i Sverige hade satt sina barn, var det tydligt att detta var en plats där barnen var sedda och kände sig trygga. Det känns bra att det är detta projekt som EFS stödjer, säger Sigrid.

Under resan kände gruppen ett stort förtroende för Capni som driver ett strukturerat arbete med många unga och duktiga individer. EFS kommer fortsätta det goda samarbetet och stötta organisationen i dess arbete.

Resan avslutades med ett besök på det gamla Mar Mattai-
klostret som är beläget på en bergsvägg fyra kilometer från IS territorium.

– Trots att vi befann oss geografiskt nära IS, hörde stridsflygplan och en bomb smälla, var hela området lugnt och fridfullt. En mäktig symbol för Guds rike mitt bland allt det hemska, berättar Staffan.

Med sig hem tar de en längtan att hjälpa dessa minsta och en förhoppning om att genom pengar, volontärer och bön få vara del av världens ljus i Dohuk.

Evangeliet växer i Mellanöstern

När vissa frön som sås hamnar på vägkanten eller bland tistlar, medan andra i god jord, är nyckeln i Jesu liknelse om att så brett. I fler än 23 av Mellanösterns länder, där den kristna tevekanalen Sat-7 sänder, sås evangeliets frön just på detta sätt: brett. Då tevesändningarna som skickas via satellit inte kan kontrolleras av myndigheter kommer programmen in överallt där vägarna annars är stängda för hoppets budskap.

Kvinnor stärks via program om sina rättigheter och sunda värderingar. Barn stärks genom bland annat de nystartade och vidareutvecklade skolprogrammen. De kristna stärks genom de gudstjänster och den undervisning som sänds. Förlåtelse, kärlek, mod och hopp talas in i de av konflikter sargade länderna där människorna ropar efter något annat än rädsla och modlöshet och propaganda.

– Vi är inte ute efter att konvertera människor, vi vill visa på Guds kärlek till alla. Det är evangeliet som verkar, inte vi, säger Rita El Mounayer från scenen. Rita är Sat-7:s kommunikationschef, och en av huvudtalarna på den konferens som ägde rum i Saronskyrkan, Göteborg, i slutet av oktober.

Sat-7:s inspirationsdagar bjöd på många vittnesbörd som tydligt visar att evangeliet når fram och växer där hopplösheten är som starkast. Utmaningarna är dock många, och Rita El Mounayer gav förslag på hur vi kan stötta Sat-7:s arbete genom att sprida information om kanalen hemma i våra sammanhang samt bidra med kompetenser och de kontakter vi kan ha. Framförallt önskar hon förbön om ledning och styrka. För Lotta Okkonen, från EFS Säffle, har konferensen gett mersmak och engagemang.

– Att vi i EFS, genom att vara Sat-7:s samarbetspartner, får förmånen att vara del i den mission som når fler än 21 miljoner arabisktalande människor i Mellanöstern är stort. Då är varken de persisk- eller turkisk talande inräknade. Efter dessa dagar i Göteborg kan jag, trots allt ont som sker i världen dela deras hopp för framtiden och glädjen att evangeliet sprids. Jag vill inte bara uppleva det utan vara del av fortsätta så evangeliet brett i Mellanösterns slutna länder, säger hon.