Nominera till Årets insamlare 2018 

Nu är det tid att nominera Årets insamlare 2018. Utmärkelsen kommer att delas ut vid årskonferensen i Luleå. Nomineringen ska vara insänd senast den 30 april 2018. Man kan nominera en person, grupp eller förening/församling som på något sätt utmärkt sig i insamlingssyfte. I sin bedömning kommer juryn att prioritera nya och kreativa idéer som kan spridas och användas av andra.

Skicka ditt förslag senast 30 april till insamling@efs.nu eller posta till EFS, Josefin Norstedt, Box 23001, 750 23 Uppsala.

Stark avslutning på insamlings­året 2017

EFS ser med stor tacksamhet tillbaka på 2017 som ett år av rekordinsamling. Under 2017 uppgick gåvorna till närmare 33,6 miljoner kronor.

– När vi gick in i hösten såg ekonomin tuff ut men genom ett starkt engagemang från föreningar och privatpersoner vände trenden, säger Johan
Ericson, kommunikations- och insamlingschef.

Gåvobudgeten för EFS var 32 miljoner kronor och gåvomedlen till detta 30,6 miljoner kronor. EFS har dock fått ett antal testamenten som täcker underskottet i gåvomedel. Utöver detta samlades 3 miljoner in till nödkampanjen Afrika svälter.

Också Salt har gjort ett år av rekordinsamling. 2017 fick Salt cirka 1 miljon kronor i gåvor, vilket är det är det högsta beloppet hittills i Salts historia.

– Det känns så klart extra välkommet när statsbidraget kraftigt minskar och vi har en budget med underskott, säger Johanna Björkman, generalsekreterare för Salt.

Nu är det som alla tror att det alltid varit!

Från och med januari sker insamlingen av gåvor gemensamt till EFS och Salt. När du ger till den nationella nivån kommer pengarna alltså både EFS och Salt till godo.

– I remissvaren på EFS och Salts organisationsutredningar framkom tydligt att man trott att Salt, som EFS barn- och ungdomsverksamhet, får del av de pengar som samlas in till EFS, men så har det alltså inte varit, säger Markus Holmström på Salt. Men från 2018 sker insamlingen gemensamt där de ungefär 8–900 000 kronor som tidigare år inkommit öronmärkt till Salt ingår i en större gemensam insamlingsbudget. Från EFS sida budgeteras ett bidrag på 1 miljon kronor till Salt under 2018.

– Det här gör budgeteringen enklare för oss i Salt eftersom vi har en garanterad nivå på insamling, men framför allt blir det lättare för lokalföreningar att bara samla in till en nationell nivå, fortsätter Markus. En tydligare gemensam insamling hoppas vi förstås också ska öka det totala givandet till rörelsen!

Bär budskapet genom kommunikation och insamling

Genom sådant som foldrar, insamlingskampanjer, webbnärvaro och föreningsutskick kanaliserar avdelningen missionsbudskapet. För insamlingsstrategen handlar det om mer än pengar.

Den stora utmaningen i EFS insamlingsstrateg Josefin Norstedts arbete just nu är att nå årets budgetmål.

– Årsmötet fattade beslut om en hög ambition för insamlingen i år som hela rörelsen behöver ta ansvar för.

Även om det konkret handlar om att få in pengar, ser Josefin ett annat perspektiv.

– Som rörelse har vi fått ett missionsuppdrag, för att genomföra det behövs resurser.

Arbetet med insamling innebär svåra avvägningar.
Å ena sidan vet hon att konkreta kampanjer ofta ger ett större insamlingsresultat, å andra sidan är rörelsens långsiktiga hållbarhet beroende av gåvor till hela budgeten.

– Vår utmaning är alltid att se till att samtliga delar av missionsarbetet har stark finansiering.

Josefins vision för EFS insamlingsarbete är att det har en stark lokal förankring.

– Jag vill skapa mer gräsrotsengagemang, att fler på lokal nivå vill vara ambassadörer för EFS. Som kansli kan vi stötta med information och kunskap, men engagemanget behövs på lokal nivå. 

Hallå där Jonatan Knutes grafisk formgivare på EFS och Budbäraren.

Vad är det roligaste med ditt arbete?

– Att vi har så mycket att göra. Alltså, det finns så många kanaler och media där vi kan utveckla EFS närvaro och den bild vi ger av oss själva.

Hur tänker du kring EFS formspråk?

– Det är viktigt att rörelsen kan känna igen sig i den bild vi ger av EFS. Det måste finnas en ton i formspråket som våra medlemmar kan identifiera sig med.

Vilka är de största utmaningarna i ditt arbete?

– Det är nog just det, att kunna identifiera »hur EFS ser ut« eftersom den bilden kan variera väldigt mycket från en förening till en annan.

Vad gör du när kreativiteten sinar?

– Något annat. Kör jag fast så hjälper det ofta att gå över till något annat projekt ett tag. Eller sätta sig och bläddra i en tidning.

Riskerna inför 2018

Det internationella missionsarbetet är den enskilt största utposten i EFS årsbudget. Om insamlingsmålet inte nås väntar drastiska åtgärder.

– Vi åstadkommer mycket med den budgetram som vi har i dag. För att bibehålla den nivån behöver vi öka budgeten med tanke på inflationen. Därför innebär varje krona under insamlingsmålet en direkt nedskärning. Om vi skulle missa målet med en miljon kronor motsvarar det ungefär hela budgeten för Eritrea eller hälften av allt evangelisationsarbete eller skolutbildning för närmare 1 000 barn. Vi kan heller inte skicka ut fler missionärer om inte budgeten ökar, säger missionssekreterare Erik Johansson.

Om budgeten inte når årets mål kan dessa nedskärningar bli nödvändiga för det internationella missionsarbetet.

  • Hela stödet till Eritrea
  • Allt studiestöd till teologisk utbildning
  • Indragen skolutbildning för 1000 barn
  • Allt projektstöd till sjukvård och sjukvårdsutbildning, sjuksköterskor och barnmorskor
  • Hälften av allt evan-gelisations-arbete
  • Hälften av allt projekt-stöd till Etiopien
  • 30 procent av all verksamhet för barn och unga

Underskottet kvarstår – Nu hotas EFS av nedskärning

Det var för ungefär ett år sedan som fjolårets siffror summerades. Ett underskott i EFS budget satte tonen för det nya året, ett 2017 där det egna kapitalet behövde återställas. Snart summeras årets resultat, men det ser inte lika ljust ut som styrelsen hade hoppats.

– Vi är glada över att människor vill ge till EFS mission och gläds över alla gåvor som kommit in hittills. Tyvärr håller vi inte riktigt takten i förhållande till vad ombuden lovat på årsmötet, säger Stefan Svensson, ordförande för EFS riksstyrelse.

Det var när styrelsen träffades i september som Stefan började ana oråd.

– Styrelsen beslutade då om en viss besparing för att med större säkerhet kunna nå årets budgeterade resultat. När sedan Ekonomirådet samlades en bit in i oktober, visade det sig att septembers resultat inte motsvarade våra förhoppningar. Vi slutade förra året med en stor avvikelse mot budget, därför skapar ett underskott redan i septembers slut en oro. Vi tycker att EFS arbete är angeläget och arbetar hela tiden för att »slimma vår kostym«, men får vi inte in de pengar som behövs måste vi se över vår kostnadsbild.

EFS kommunikations- och insamlingschef Johan Eric­son medger att ytterligare underskott i budgeten kommer att få konsekvenser.

– Når vi inte årets mål drabbar det såväl missionsåtaganden som arbetet på kansliet. Minskade resurser innebär i värsta fall minskad kommunikation som kan föra med sig ännu sämre resultat, en negativ spiral som vi absolut inte har råd att hamna i.

Därför vidtas nu särskilda åtgärder, föreningsutskick och särskilda kollekter står på agendan.

– Det är viktigt att vi som rörelse ser detta som vårt gemensamma ansvar, det är vårt missionsuppdrag. Rörelsens målbild av våra missionsinsatser både i exempelvis Somalia och allt spännande som sker på hemmaplan, gör att jag vill sträcka mig lite längre i mitt personliga givande, säger Johan.

Fjolårets resultat har satt sina spår, de uttrycker en oro över att de minskade gåvo­medlen ska vara en ny trend.

– Så länge vi blir färre, blir givandet sannolikt också mindre och det finns säkert fler orsaker bakom ett uteblivet givande. Även om vi fått mer i våra plånböcker verkar det inte ha fått genomslag i vårt givande, tyvärr. Kanske har också de särskilda kampanjerna som »Afrika svälter« tagit fokus från givandet till »EFS mission – där det bäst behövs« och insamlingsgalan Se Be Ge gav inte heller det resultat vi hoppades på, säger Stefan och fortsätter:

– EFS budget är uppbyggd så att en stor del beräknas komma in i november och december. Därför får vi inte tappa tempo redan nu. Vi hoppas också och tror att EFS medlemmar återigen känner ansvar för sin rörelse. 

Den förlorade miljonen

Det är utmanande tider för EFS ekonomi. Anslaget från Svenska kyrkan minskar i år med en miljon kronor, trots att EFS ansökte i nivå med tidigare års anslag. Anledningen är att Svenska kyrkan har dragit tillbaka det uppdrag som Johannelunds teologiska högskola haft – att ge den ettåriga pastorala utbildningen till studenter som ska bli präster i Svenska kyrkan. Kostnaden för utbildningen kvarstår emellertid, eftersom den fortfarande ges till studenter som ska bli präster inom EFS. Framför allt påverkas Johannelund av det minskade anslaget, men eftersom högskolan ingår som en del i EFS ekonomi påverkas den totala ekonomin.

– Johannelund utbildar varje år många präster som kommer att ha tjänst i Svenska kyrkan eller i EFS. Det är en viktig utbildningsplats för EFS, men också för svensk kristenhet, säger Kerstin Oderhem, missionsföreståndare för EFS, och hon fortsätter:

– Vår kallelse har alltid varit att dela berättelsen om Jesus med människor. Det gör vi bland annat genom att utbilda präster, sända missionärer och att vara med i olika missionsprojekt. Allt det kostar pengar.

Nyligen sändes in- samlingsgalan »Se Be Ge« med fokus att återställa det egna kapitalet. Trots det når EFS inte upp till det budgeterade insamlingsmålet.

– Det är viktigt att EFS har kapital för att kunna ta ansvar för de anställda både i Sverige och utomlands, för underhållet av fastigheter, samt inte minst för de långsiktiga åtaganden vi har gentemot våra internationella samarbetspartners, säger Annika Gunnarsson, EFS ekonomi- och personalchef.

– Balansen mellan att satsa och att ansvarsfullt ta hand om det vi har behövs. Vi har ansvar för många människor och då måste vi också ha en ekonomi som skapar trygga
förutsättningar, säger Kerstin.

Om EFS inte kan ersätta miljonen från Svenska kyrkan med någon annan intäkt kommer verksamheten att behöva skäras ned i motsvarande omfattning.

– Vårt mål är att samla in den extra miljonen genom gåvor under 2017, säger Kerstin.

EFS framtid i fokus

Årets »Se Be Ge« närmar sig. Insamlingsgalan som denna gång bjuder på en mix av reportage och intressanta studiosamtal. Projektledare Fredrik Noreback är laddad inför programmet:

– Själv ser jag mycket fram emot intervjun med nytillträdda missionsföreståndaren Kerstin Oderhem och hennes tankar kring EFS framtid. Fokus i programmet ligger på att återställa det egna kapitalet för rörelsen, men också på de pionjärsatsningar som görs, framför allt i Somalia där arbetet är i sin linda.

Vilka är dina förväntningar?

– Förra året satte EFS insamlingsrekord. Se Be Ge samlade in cirka 1,5 miljoner, väldigt glädjande, men rekordet byggde till stor del på att kampanjen »Afrika svälter« nådde långt över förväntan. Utmaningen i år är att vidhålla en hög nivå på givandet som inte går till en specifik kampanj, utan till sådant inom EFS budgetram. Jag hoppas och tror att vi ska nå samma höjd av engagemang som ifjol – kanske lite till, avslutar Fredrik.

Programmet sänds den 30 september 19.00 på efsplay.nu samt EFS Facebooksida och kan även ses i efterhand.

Generositet och givande lönar sig alltid

I vintras kom jag till jobbet en morgon, parkerade bilen och där stod en kvinna på gatan. Hennes bil vägrade starta. Nu undrade hon om jag kunde hjälpa henne igång med startkablar. Jag kan inte minnas att jag någonsin varit inblandad i en sådan manöver tidigare och det jag en gång lärde mig på körlektionen har för länge sedan bleknat. Vi gjorde ett försök med min relativt nya bil, men något gick fel. Det slutade med att min bil behövde bogseras till verkstad. En kraftfördelningsbrygga vid batteriet var förstörd och måste bytas. Min hjälpsamhet och generositet kostade mig 3 000 kronor och jag tänkte att »jag ska aldrig, aldrig mer hjälpa någon!«.

Ungefär samtidigt hade ett försäkringsbolag upplyst mig om att jag kunde få ersättning för ett fästingbett som skett tidigare samma år, där läkare konstaterat borrelia med efterföljande behandling. Jag anmälde skadan, och ett par veckor efter incidenten med bilen utbetalades 3 500 kronor på försäkringen.

Jag väljer att se det som att Gud tydligt sa till mig att generositet och givande alltid lönar sig. Jag försökte hjälpa en kvinna, det kostade mig 3 000 kronor, men från oväntat håll fick jag tillbaka den summan – och lite till. När jag hjälper eller ger till någon som behöver, så välsignar alltid Gud.

Det finns många bibelord som talar om att vi ska dela med oss, ge till den behövande, besöka den fängslade, bära varandras bördor … Helt enkelt vara generösa med det Gud gett oss. Tid, pengar, kunskap eller vad det nu kan vara. När du ger av det du har, oavsett hur mycket eller litet det är, så välsignar Gud och du får mer tillbaka.

Hur gick det för kvinnan med bilen? Det kom en annan generös bilist som lyckades bättre med startkablarna och medan min bil stod kvar, kunde hon köra iväg.

Insamlingsgala för EFS framtid

Nu närmar sig årets Se Be Ge-sändning. Detta år går insamlingen till EFS mission där det bäst behövs.

– I fjol satte vi insamlingsrekord i EFS med hela 32 miljoner i insamlade medel. Det är stort och väldigt glädjande, säger Johan Ericson, insamlingschef på EFS, och berättar vidare:

– Situationen innebar att vi både samlat in mer än väntat, samtidigt som vi hamnade fel budgetmässigt. Detta för att majoriteten av de insamlade medlen var ändamålsbestämda. Våra åtaganden inom ramen för ordinarie budget riskerar därför att skäras ned, trots att vi har ett rekordår i ryggen. Det vill vi inte göra. De nya möjligheter vi ser i missionsarbetet såväl i Sverige som internationellt, kommer kräva en kraftsamling för att bli verklighet.

I våras besökte EFS mis­sions­­sekreterare Erik Johans­son Somalia, ett av de länder där EFS tidigare gjort be­­tyd­ande insatser och som nu skulle kunna vara aktuellt igen.

– Jag uppfattar att det finns ett klart rop om hjälp i Somalia. Vi sonderar just nu terrängen för att se hur stort vårt engagemang skulle kunna bli.

Erik lockas inte minst av möjligheten att få tillbaka huset i Kismayo som Cederqvist byggde och önskar att EFS kunde få öppna en skola där.

– I synnerhet en skola för flickor. När det gäller flickors och kvinnors situation och livsvillkor så är det ett område där vi verkligen kan göra stor skillnad med små medel i Somalia. Och glöm inte att vi har en inofficiell inbjudan från regeringen i provinsen att återuppta vårt humanitära arbete, säger Erik.

Insamlingstekniskt är detta lite speciellt, menar Johan, som påpekar att delar av  Somaliaprojektet – som EFS redan åtagit – ligger i budget och därför är det extra viktigt att budgeten nås, oavsett enskilda kampanjer.

Båda dessa aspekter, att inte låta små men viktiga projekt bli lidande och möjligheten att kunna agera snabbt, är förklaringen till att Se Be Ge går till EFS där det bäst behövs samt att återställa det egna kapitalet.

– Det fria egna kapitalet är en viktig buffert, något som årsmötet beslutat om. Det måste prioriteras för att EFS ska kunna var flexibla att agera på de möjligheter som öppnas på missionsfälten, säger Johan.

– Vi har ett mål att samla in 1,5 miljoner under årets Se Be Ge och det känns fullt rimligt, avslutar han.

Om Se Be Ge

Se Be Ge sänds för sjunde året i rad och började som en insamling för att stärka EFS eget kapital. Det senaste året gick insamlingen till kampanjen Afrika svälter.

Programmet är en studiosändning med gäster och reportage från olika delar av EFS missionsarbete.

Den 30:e september klockan 19:00 sänds årets Se Be Ge på EFS play och EFS Face­booksida. Programmet kan även ses i efterhand på efsplay.nu.