Etikett: diakoni

Tacksamma sjuksköterskor redo för tjänst

Examenshögtiden är just avklarad med stämningsfull ljuständningsceremoni och som sjuksköterskor avlägga Florence Nightinggales ed. Nu inväntar de resultaten från sina sluttentamina och därefter tre månaders praktiktjänst innan de är färdiga sjuksköterskor. Efter tre och ett halvt års studier märks det att de är ivriga att komma igång för att omsätta sina kunskaper i praktisk handling.

Deepa Mahale, Rukmani Singh och Abhideep Lal, som alla fått sin utbildning sponsrad av EFS, sitter på verandan på den gamla missionärbungalowen i Padhar, Indien, och berättar:

– Det bästa med jobbet är mötet med patienterna, börjar Deepa.

– Särskilt när man får ett tack tillbaka, fyller Abhideep i, det är det bästa.

– Självklart finns också de patienter som inte uttrycker någon tacksamhet, men de flesta gör det och då känns arbetet mycket meningsfullt, säger Rukmani.

Alla tre hoppas kunna fortsätta studera, vilket hänger på hur goda resultat de lyckats uppnå men alla tre har nu erbjudande om anställning vid Padhar sjukhus.

De nyexaminerade sjuksköterskorna kommer alla från fattiga familjer. Att ha ett jobb innebär att de nu kan börja bidra till försörjningen av sina familjer, som ser ganska olika ut. Rukmani har ingen vanlig familj, eftersom hon vuxit upp på barnhemmet i Shahpur, medan de andra två har föräldrar och syskon att ta ansvar för. Ett arbete är en fantastisk möjlighet att vara med och hjälpa andra, både i tjänsten och i familjen.

På frågan om hur framtiden ser ut svarar alla tre att de drömmer om att flytta till Europa, till Sverige eller Berlin.

– Jag skulle gärna arbeta med någon kristen hjälporganisation i Tyskland. Jag är mycket inspirerad av Martin Luther och har sett bild på hans staty i Berlin. Att få vara med och hjälpa människor i nöd, både i Tyskland och Indien, skulle vara en dröm för mig, säger Abhideep.

Även om de själva kommer från kristna familjer har det i deras årskull funnits flera klasskamrater som inte är kristna, men tre och ett halvt år på en kristen utbildning gör att människor blir förvandlade.

– Vi har på olika sätt försökt att förklara för dem om Jesus, och även gett dem Nya testamentet. Några har varit mycket intresserade, medan andra varit mer avvaktande med att bekänna sig till Jesus, säger Abhideep.

– Jesus är ju den som har gett oss allting, så vi vill dela det vidare till andra, säger Rukmani och de andra nickar instämmande.

Sjuksköterskeskolan i Padhar utbildar både sjuksköterskor och undersköterskor och har för närvarande 196 studenter. Skolan grundades 2011 och sedan några år bidrar EFS med stipendier för fem, sex studenter i varje årskull. Den goda mixen mellan teori och praktik är unik, och blir möjlig eftersom skolan ligger i direkt anslutning till sjukhuset. Chefsläkaren Rajiv Choudhrie berättar att det finns gott om liknande utbildningar som drivs helt utan kontakt med något sjukhus.

– De som studerar vid sådana typer av utbildningar får ytterst liten praktiskt träning. Därför har våra sjuksköterskor mycket bättre chanser till anställning, både här i Padhar och på annat håll efter avslutad utbildning.

Lighthouse – ett ljus mitt i Addis Abeba

Det är eftermiddag, hemma i sitt vardagsrum sitter några av de grabbar som numera bor på Lighthouse. Vi möts för ett samtal om livet, om skillnaderna mellan då och nu. Teven i hörnet visar fotboll, men ingen verkar särskilt störd av att vi ägnar oss åt annat en liten stund. Det råder en uppsluppen, men lite nervös stämning när vi slår oss ner för att prata om vad det betytt för dem att få en ny möjlighet i livet.

Tadesse är den som är ivrigast att berätta:

– Här har jag fått så mycket gott, men det bästa är att jag fått lära känna Jesus och lära mig om Bibeln. Tidigare, när jag bodde på gatan hade jag bara hört talas om Jesus, men här har jag fått en förståelse för hur Kristi kropp fungerar. När vi delar våra liv med varandra så blir Kristi kropp synlig här mitt ibland oss. På det sättet har jag lärt känna Jesus. Och det vill jag visa för andra, så att fler får lära känna honom.

Det är organisationen Hope for Children in Ethiopia, HCE, som driver Lighthouse. HCE bildades ursprungligen som den diakonala grenen av Win Souls for God, WSG, men är sedan två år helt och hållet en separat organisation. EFS har på olika sätt funnits med längs hela den spännande resan från det att Yonas Tesfaye och de andra ungdomarna från Entotto-församlingen bildade det som blev WSG och småningom HCE. Från allra första början har inriktningen varit att rädda barn och unga från ett liv på gatan till en tryggare tillvaro och en levande tro på Jesus.

– Jag bodde på gatan i över ett år, då när jag var i tolvårsåldern, säger Tadesse.

Adugna fyller i för att förklara hur det är att bo på gatan:

– Jag kan bara säga att det är ett hårt liv. Jag minns särskilt hur det var på regntiden när allt var blött och kallt. Det var förfärligt.

Tadesse fortsätter sin berättelse:

– Efter ungefär ett halvår träffade jag Yonas och hans medarbetare. Successivt lärde vi känna varandra och jag började långsamt få förtroende för dem. Någonstans där började jag ana vad ett kristet liv kan vara. De blev mina förebilder. Nu har jag bott här i åtta år och fått möjlighet att gå ut skolan och till och med kommit in på universitetet i Gondar, som är min hemstad.

Ögonen lyser av stolthet när han berättar om studiemöjligheten.

– Huvudanledningen till att jag bodde på gatan var att mina föräldrar inte hade råd att ta hand om alla sina barn. Därför drog jag mig hit till Addis Abeba i förhoppningen om en bättre tillvaro. Nu tror de inte att det är sant att jag skulle kunna läsa på universitetet.

Eftermiddagen övergår till kvällsskymning samtidigt som Mikias sammanfattar sin resa.

– Innan jag lärde känna Jesus var mitt liv verkligen eländigt. Här på Lighthouse har jag fått mat, kläder, utbildning, men det bästa är att jag fått lära känna Jesus. Just som namnet HCE antyder är detta en plats där jag fått ett nytt hopp. Oavsett var jag tar vägen nu har jag Jesus. Jag är en ny skapelse. Jag kom från mörkret och nu har jag fått ljus i mitt liv. Jag vill tacka Gud för allt detta.

EFS förbereder utökat stöd till de förföljda

Sommaren 2014 drevs hundratusentals kristna irakier på flykt, sedan dess stödjer EFS den kristna organisationen Capni:s hjälparbete bland flyktingar i irakiska Kurdistan, KRG. Nu har det mesta av Nineveh-slätten befriats. EFS förbereder sig för en ny fas i hjälparbetet. Det kan dock ta lång tid innan IS drivs ut ur Mosul. Fram till dess är Nineveh-slätten en otrygg plats.

– Vi följer utvecklingen noga för att så fort som möjligt kunna gå in och hjälpa kristna flyktingar att återvända hem, säger Erik Johansson, EFS missionssekreterare för internationell mission.

Den materiella förstörelsen är enorm. Infrastrukturen måste byggas upp från grunden.

– Vi får inte släppa taget om detta. Kristendomen har funnits i området i 2000 år, men successivt tryckts undan. Nu är den sista spillran hotad, säger Erik.

Behoven av infrastruktur, återuppbyggnad av kyrkor och skolor är några av de områden där EFS kan gå in med stöd för de kristna i Irak. Vid senaste besöket i Irak träffade missionssekreterare Erik Johansson, tillsammans med handläggare Anna Claesson, biskopen av Mosul Nicodemus Daoud Sharaf.Behoven av infrastruktur, återuppbyggnad av kyrkor och skolor är några av de områden där EFS kan gå in med stöd för de kristna i Irak. Vid senaste besöket i Irak träffade missionssekreterare Erik Johansson, tillsammans med handläggare Anna Claesson, biskopen av Mosul Nicodemus Daoud Sharaf.
Det är högst osäkert om de kristna någonsin kommer att återvända till Mosul. Stadens kyrkor har förstörts eller gjorts om till moskéer. Kristna hem har övertagits av muslimer.Det är högst osäkert om de kristna någonsin kommer att återvända till Mosul. Stadens kyrkor har förstörts eller gjorts om till moskéer. Kristna hem har övertagits av muslimer.

Det handlar inte bara om att rädda kristendomen i sig.

– Det är en kulturell räddningsaktion. Det skulle skada hela regionen om det inte fanns några kristna kvar. En kultur som fanns där långt innan den muslimska kulturen, riskerar att raderas ut, säger Erik.

När säkerhetsläget har stabiliserats och området röjts på minor och icke-detonerad ammunition kommer EFS att sätta in stöd där det bäst behövs. Erik nämner hjälp med att återinrätta kyrkan.

– Vi kommer eventuellt att stödja skolor. Många familjer kommer inte att återvända förrän de vet att barnen kan gå i skolan, men återvändarna kommer även att behöva hjälp med mycket annat. Till exempel med att få igång jordbruk, företag och arbetsplatser, säger Erik.

Det är högst osäkert om de kristna någonsin kommer att återvända till Mosul. Stadens kyrkor har förstörts eller gjorts om till moskéer. Kristna hem har övertagits av muslimer.

– Därför är det viktigt med politiska påtryckningar så att peshmerga, den irakiska regeringen och andra i USA-alliansen garanterar att de kristna får tillbaka sina bostäder och kyrkor. Vad ska de annars återvända till?, frågar sig Erik.

EFS insamlingschef, Johan Ericson, betonar att säkerheten måste förbättras för Iraks religiösa minoriteteter, men att det givetvis inte är EFS mandat att stå för militär säkerhet.

När återuppbyggnaden drar igång kommer EFS att hålla koll på andra organisationers hjälparbete.

– För att kunna gå in och fylla luckor, säger Johan.

Johan betonar att det även måste skapas förutsättningar för samexistens mellan Iraks olika etnoreligiösa grupper.

– De har samexisterat genom hela historien, men nu har förutsättningarna förändrats. Ett försoningsarbete måste inledas mellan folkgrupperna så att de kan hantera allt som har hänt, säger han.