I Hargeisa i norra Somalia strävar EFS samarbetspartner Warsan efter att öka kvinnors inflytande. Warsans motto är »att förändra samhällen och främja positiv förändring«. En av Warsans många hjärtefrågor är att kvinnan i familjen ska vara med och utveckla samhället.
I flyktinglägret i Balli Mataan träffar vi tiobarnsmamman Fosiya Mose. Hon bjuder in oss till sitt hem – ett litet färgglatt tält med slitna presenningar och tygskynken som håller upp taket. Där bor hon tillsammans med sin man och sina barn. Dessutom stödjer hon för tillfället två kvinnor som inte har någonstans att bo.
– Byborna har röstat fram mig och några till kvinnor att föra fram bybornas önskemål. Jag besöker familjerna och frågar dem om deras behov, utmaningar och tar reda på hur vi kan hjälpa dem, säger Fosiya och fortsätter:
– Min passion är att hjälpa människor. Jag har inte mycket materiella saker, men jag kan bidra med min kompetens genom mitt ledarskap. Jag är en förvaltare av det Gud har gett mig.
Fosiyas barn – ännu unga – springer fritt i den inhägnade gården. Ett av barnen är bara 40 dagar gammalt. Dr Khadar Abdilahi som arbetar som läkare för Warsan berättar hur förhållandena för gravida och ammande kvinnor har förbättrats. Dels tack vare deras program kring fördelarna med naturlig amning, dels tack vare vården som organisationen erbjuder genom barnmorskor. Dr Khadar längtar efter att få se kvinnor som Fosiya blomstra och ta ännu mer plats i samhället.
– Den största utmaningen är att ge kvinnor möjlighet till att starta småföretag inom bland annat skrädderi och hennamålning. Kvinnor är en delvis outnyttjad guldgruva och värda att investera i. Även om männen lämnar hemmen för jobb eller annat, är det givet att kvinnorna alltid stannar kvar för att ta hand om familjen.
Många av Warsans projekt strävar efter att lämna långsiktiga avtryck och att medföra positiva attitydförändringar. Exempelvis genom ett hönsprojekt i Balli Mataan, som också genererar en inkomst. Många i Somalia lever som nomader, men på grund av de senaste fem årens torka, har många tvingats att bosätta sig. Trots att hönsuppfödning har varit traditionellt ovanligt, ser man nu hur kycklingar bidrar till både mat och försörjning. Detta för såväl uppfödare som för det lilla samhället, förklarar projektledaren Mohamed Faisal.
– Det är ett hållbart och långsiktigt projekt med nio medlemmar – sex kvinnor och tre män. Projektet startade 2018 med 30 kycklingar, idag har de fött upp över 200 kycklingar och hönseriet gynnar hela samhället, säger Faisal.
Varje vecka produceras mer än 200 ägg från hönseriet. 150 av dessa hamnar på marknaden för försäljning, något som hönsuppfödaren Sewhede har varit med och bidragit till.
– Hönseriet betyder mycket för oss. Tack vare projektet får många familjer mat och vi har råd att skicka våra barn till skolan, säger Sewhede.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet