Jag går längs gågatan i Ängelholm en gråmulen januaridag 2014 och det ringer i min mobiltelefon. När jag svarar hörs Erik Johansson, EFS missionssekreterare, i andra änden. Vad vill han mig? »Vill du och din fru följa med oss till Tanzania och passa missionärsbarnen på EFS missionärsretreat?«

Vi tackade ja och någon tid senare befinner vi oss i Bagamoyo, Tanzania, och ansvarar för barnen medan de vuxna har sina samlingar, som består av allt från att samtala om deras arbets- och livssituation till att ha bibelstudier. På barnsamlingarna leker vi, pysslar och har våra egna andakter.

Erik verkade nöjd med vår insats då frågan har återkommit och för bara några veckor sedan återvände vi hem efter vår femte missionärsretreat. Vilka erfarenheter dessa resor har gett mig och min fru Johanna. Vi har fått en ingång och förståelse för vad det innebär att vara utlandsmissionär, men också fått oss att fundera kring vår kallelse och vad det är att vara missionär. Är vi kallade att följa i dessa människors fotspår? Och vad innebär det egentligen att vara missionär? Är inte vi alla missionärer där vi är?

Vissa av oss har en särskild kallelse att flytta till någon avlägsen och främmande plats, men detta är verkligen inte för alla. Vi lever i ett land där behovet av missionärer är oändligt. För att citera den tidigare EFS-missionären, tillika numera SVT:s »Rebellkirurgen« Erik Erichsen, som, utifrån sina år i Etiopien, har sagt: »här har vi en materiell nöd, men den andliga nöden i Sverige är större än den andliga nöden här«. Jämförelsen står mellan den materiella nöden i Etiopien, där det går fyra läkare per 100 000 invånare, och den andliga nöden i Sverige i dag. Sverige, landet som har allt, eller?

Människor hungrar, men vet inte efter vad. De försöker fylla sina liv med allt möjligt för att stilla denna hunger utan att det hjälper. Vi vet däremot vad som mättar. Svaret på deras hunger är Jesus Kristus. Jesus säger själv i Johannesevangeliets sjätte kapitel: »Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.«

Detta är allas våran kallelse, att sprida det glada budskapet om Jesus Kristus. Han som kom för att göra oss mätta. Vi är alla missionärer, du och jag, precis där vi befinner oss. En dag kanske du svarar på en särskild kallelse för en särskild plats. Oavsett om den dagen kommer eller inte så är du en missionär där du är just nu. Du är kallad, du är en Jesus­ambassadör, du är en missionär. Glöm inte det.

Jonatan Janerheim,

Salts riksstyrelse

• Della
• Twittra