I november ägde session två av kyrkomötet rum i Uppsala, efter att utskotten behandlat 89 motioner och sju skrivelser från kyrkostyrelsen i frågor såsom mission bland nyanlända, själavård och sekretess, miljödiplomering, relationen till Mekane Yesus-kyrkan och mycket annat. Några ärenden berörde även EFS.
Hans-Olof Andrén (POSK) motionerade att det i verksamhetsinriktningen för Svenska kyrkan dialog med inomkyrkliga organisationer och rörelser mer borde betonas, och inte bara de yttre relationerna till beslutsfattare, myndigheter, andra kyrkor och organisationer.
– Svenska kyrkan består av mycket mer än de direkta organisatoriska delarna, menar Hans-Olof Andrén och nämner folkhögskolor, stadsmissioner, stiftsgårdar, studieförbund men även väckelserörelser som exempel.
– För att ge ett lättfattligt och välkänt exempel på en viktig rörelse att ha en relation med valde jag EFS, som en stor sådan inomkyrklig väckelserörelse. Jag menar att det är viktigt att hålla ihop kyrkan och dra nytta av all den rikedom som EFS och alla andra icke-organisatoriska delar av kyrkan tillför.
Motionen behandlades i Budgetutskottet, som dock inte såg behov att komplettera verksamhetsinriktningen eftersom, menade de, sådant samarbete redan finns. Förslaget avslogs därmed av kyrkomötet.
När det gäller budgeten för nästa år beslöts vidare att det årliga anslaget till EFS från Svenska kyrkan ska minskas från 2,5 till 1,5 miljon kronor. Anna Lundblad, POSKs representant i kyrkostyrelsens arbetsutskott, hänvisar till övergångsbestämmelsen om Johannelunds prästutbildning, enligt den utbildningsreform som nämnden tidigare beslutat om. Men, fortsätter hon, medan tidigare anslag varit öronmärkt för just Johannelund kan nuvarande summa ses som ett bidrag till EFS allmänna arbete.
– Kyrkan ger nu ett bidrag som vi inte är förbundna till, vilket var fallet tidigare. Så, ja, anslaget har minskat, men EFS får ändå bidrag, vilket är positivt, säger Anna Lundblad.
– Själv hade jag gärna sett att det var högre, men det fanns inte majoritet för det just nu.
Den fråga som dock kom att prägla årets kyrkomöte, med en utdragen debatt, var Socialdemokraternas motion om att göra det tvingande för präster att viga samkönade par, genom att lägga till ett villkor för blivande prästkandidater. Utskottet, liksom läronämnden, önskade avstyrka motionen, bland annat eftersom det skulle stå i strid med 2009 års beslut om väjningsplikt, att tillåta olika äktenskapssyn.
När det stod klart att kyrkomötet skulle avslå motionen, valde socialdemokraterna under pågående debatt en annan väg. Gruppledare Jesper Eneroth presenterade då ett tilläggsyrkande om att låta utreda vilka åtgärder som behöver vidtas »för att säkerställa att ingen utsätts för diskriminering i samband med den kyrkliga handlingen vigsel«. Ett yrkande som antogs med röstsiffrorna 119-114, sex röster avstod.
Vissa ledamöter kritiserar i efterhand yrkandet eftersom ingen hade fått se det i förväg och inget utskott kunnat behandla innehållet och formuleringen. Även om motionärerna själva menar att man nu kunnat mötas mitt på vägen, befarar andra att detta bara är ett första steg mot att så småningom få igenom ett beslut att bryta löftet från 2009.
Wanja Lundby-Wedin, vice ordförande i kyrkostyrelsen, säger också i en intervju i Kyrkans tidning till följd av kyrkomötets beslut att hon ämnar »sträva efter att alla anställda på sikt ska acceptera vigsel av samkönade«. Beslutet från 2009 avfärdar hon med att Svenska kyrkan inte kan »stå kvar i åsikter som inte hänger med samhällsutvecklingen«.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet