Vi svänger av vid Uppsalavägen och hamnar i vindstilla Vallby i Uppsala och ett robust trähus i »Lilla Huset på Prärien«-stil. Här bor Sara och Dan Woodrow tillsammans med sina fyra barn, i vad de kallar för ett »mirakelhus«. Allt från att just de fick köpa huset i konkurrens med hundratals andra, och den organiska bibel- och bön-gemenskapen som har växt fram i huset under de senaste åren, till den ögonfångande konsten signerad »Sara Woodrow« som hänger på väggarna, vittnar om Guds övernaturliga hand över familjen, säger Sara.
När vi träffar designern har hon nått toppen som många designers drömmer om, nämligen ett långvarigt samarbete med den svenska glasbrukskoncernen Orrefors Kosta Boda och exklusiva produkter som säljs världen över. Dessutom har hennes konst hyllats av ett av världens mest prestigefyllda franska modehus. Men enligt henne har resan bara börjat.
– Gud håller fortfarande på att sätta på mig skorna, säger hon och refererar till Efesierbrevet 6 och Guds hela vapenrustning.
Vi backar bandet och hamnar i Saras barndomshem i Alingsås. Hennes pappa var noggrann med att proklamera ut konstnärskapet över Sara redan som ung. Så pass att när familjen renoverade ett hus, gömde Sara några målningar bakom väggfasaden, övertygad om att de i framtiden skulle vara ovärderliga.
I enlighet med pappans ord tog karriären raketfart redan efter gymnasiet då Sara rekryterades som illustratör för Livets Ord i Uppsala.
– Jag var övertygad om att jag arbetade för Guds rike.
Hon växte upp i ett kristet hem men beskriver sig själv som en »obrydd rebell som var professionellt kristen, med enstaka rättfärdiga drag«.
– Bilden av att Jesus sätter oss fria var inte inkluderad i det evangelium som jag fick berättat för mig som ung. Jag fick höra att Jesus dog för mig och att han älskade mig, men inget om omvändelse eller de uppoffringar som jag behövde göra.
Det livsförvandlande mötet skulle dröja cirka tio år efter att hon landade sitt första jobb inom designyrket. Då hade hon hunnit träffa sin man Dan Woodrow på Livets Ord år 2006, gifta sig år 2008, samt flytta till England och arbeta som art director. Under tiden hann hon även bli mamma. När Sara och Dan väntade sitt andra barn åkte de på en så kallad »babymoon-resa« till Israel i samband med Saras 30-årsfirande.
– Jag skulle fota i den Övre salen i Jerusalem och när jag gick i Jesu fotspår, uppför den smala trappuppgången, tvivlade jag för första gången på om han existerade. Min övertygelse var ju något jag bar med mig som ett arv, säger hon och fortsätter:
– Jag möttes av en grupp asiater som lovsjöng. Helt plötsligt kom Gud över mig och jag sjönk ihop på marken och började storgråta. Då hade jag vetat vem Jesus var i hela mitt liv, men ändå missat honom.
Det var en oförklarlig förkrosselse som drabbade Sara där kyrkan en gång föddes under pingstdagen för 2000 år sedan. Väl hemma i Sverige föll hon tillbaka i gamla rutiner och vanor, men hennes hjärta längtade efter en plats där hon kunde dela sin upplevelse och växa i sin gudsrelation. Efter många om och men följde hon med en vän till en bön- och bibelläsningsgrupp.
– Utan att jag visste om det hade Gud »väckt« kvinnor som jag var bekant med sen tidigare, alla från olika sammanhang.
Det var en Jesus-centrerad gemenskap som fruktade Gud och välkomnade den heliga Anden, förklarar hon. Om än motvilligt och obekvämt till en början, var den första bönekvällen livsförvandlande för Sara.
– För första gången i mitt liv förstod jag att Jesus älskade mig. Efter den dagen vände jag om och var en helt ny människa. En helt ny fru till min man, säger hon och kollar på Dan som instämmer.
Hon offrade högmod, rebelliskhet och distraktioner som inte behagade Gud – de så kallade »små rävarna« som Bibeln varnar om i Höga Visan 2.
– Jag lade ned mitt liv för Gud och skapade inte på flera år, även om jag uppdaterade mina sociala medier och min blogg. Jag hade en bild av att Gud skulle nyttja min plattform för att förhärliga honom. Men hans plan såg annorlunda ut.
Omkring den här tiden, för cirka åtta år sedan, drev hon en av Sveriges mest framgångsrika konstbloggar. Sofie Mode som skrev för Aftonbladet hade uppmärksammat bland annat en unik och begränsad utgåva med kuddfodral som Sara hade designat. Erkännandet genererade många nya läsare och Sara var plötsligt ett namn att hålla utkik efter inom design- och konstvärlden.
År 2014 var det dags för Sara att ta ett språng i tron. Dan, som hade rest världen runt med sitt arbete, fick ett tilltal från Gud om att han skulle säga upp sig för att vara pappaledig. Och Sara skulle äntligen få satsa heltid på sin karriär. Det var läskigt och en ekonomisk chansning, men familjen upplevde att Gud bekräftade troshandlingen.
– Bara några dagar in på det nya året ringde min mobil. Det var produktionschefen för Orrefors Kosta Boda som ville göra ett designsamarbete med mig.
Sedan är resten, som man brukar säga, historia. Kosta Boda hade letat efter en ny designer som skulle föryngra varumärket. Det var en strategi som lades på Saras axlar, och så här med facit i hand kan man säga att Sara var en investering för företaget.
Några av hennes första produkter är utställda i ett glasskåp i allrummet i Uppsala – ett exklusivt och dyrt stycke konst på en oval glasplatta som, till både Saras och Kosta Bodas förvåning, sålde som smör.
Idag syns hennes verk på tavlor, som glaskonst, servetter, presentpapper och bäddset världen över. Sara hoppas att hennes tro lyser igenom vartenda penseldrag.
– De som köper konsten får vittnesbördet på köpet. I början av mitt skapande var det mycket stolthet i blickarna på objekten som jag målade. Men det förändrades när omvändelsen och ödmjukheten kom in i mitt liv och jag hoppas att man kan se det i mina målningar. Numera tar jag inte med Gud i processen när jag skapar, utan han är min process jämnt.
Intervjun avrundas i Saras ateljé som ligger på baksidan av huset. En mysig stuga som matchar det idylliska huvudhuset. En knastrig liten blå dörr öppnas upp och på väggen hänger en målning av en ståtlig dam. Hon får sällskap av ett oräkneligt antal konstverk i akryl, torrpastell och tusch i en analog och digital kombination. Utifrån denna förhållandevis lilla konststudio har stora drömmar förverkligats. Men ännu ligger en dröm och slumrar i väntan på sin tid.
– Tecken och under ska följa de som tror på Gud, säger hon, tar en konstpaus och fortsätter:
– I den sista tiden handlar det bara om att människor ska komma till Jesus. Då behöver vi sätta på oss beredvillighetens skor för att förbereda oss.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet