Det ligger en ödesmättad tystnad över de västra delarna av Iraks näst största stad Mosul. I våras låg krevaderna från amerikanska flygbomber som en ljudmatta över staden. På gatorna utkämpade den irakiska armén och allierade miliser strider mot terrorgruppen IS som intog Mosul i juni 2014. Den nionde juli i år, var IS officiellt besegrade.

– Vi var livrädda för IS och höll oss i huset mesta tiden under deras styre, säger Amar Ahmad Abdullah, när vi träffar honom två månader efter IS tillbakagång.

Han sitter vid dörren till sitt hus med sina tre barn. Huset är oskadat. Det kan man inte säga om Mosuls bebyggelse i allmänhet. Hela kvarter är jämnade med marken. I andra kantas gator av kulhålsperforerade husruiner och utbrända bilvrak. Uppemot 40 000 människor kan ha dött under slaget som började i oktober 2016. Majoriteten av de en miljon invånarna är på flykt.

– Folk flyr fortfarande, men nu för att det inte finns el och vatten, säger Amar.

Stadens kristna invånare flydde redan sommaren 2014 då IS gav dem valet att konvertera till islam, betala skyddsskatt eller dö. De flesta flydde till de kurdiska områdena i nordöstra Irak (Kurdistans regionala regering, förkortat KRG). I ett kristet barackläger i KRG:s huvudstad Erbil bor de syriskkatolska fyrabarnsföräldrarna 48-årige Abu Noor och 42-åriga Umm Noor, från västra Mosul.

– Vi är glada att Mosul äntligen är befriat, men vi har inte besökt staden efter befrielsen, säger Abu Noor.

I själva verket kommer de aldrig att återvända.

– Kyrkorna är skadade eller förstörda och 90 procent av husen är förstörda. Där finns ingen samhällsservice eller infrastruktur, berättar Abu Noor.

Rädsla är dock främsta anledningen till att de inte vill återvända.

– Vi vet att det finns sovande IS-celler, framför allt bland unga muslimer. De är omöjliga att upptäcka förrän det är för sent, säger Abu Noor.

Före 2003 hade Irak omkring 1,5 miljoner kristna invånare varav cirka 60 000 levde i Mosul. Paret berättar att de var trygga då. Det förändrades efter att USA invaderade Irak 2003 och störtade diktatorn Saddam Hussein.

– Efter det började al-Qaida operera i Mosul. De kristna var en av deras måltavlor, säger Abu Noor.

Han radar upp exempel på präster, biskopar och civila kristna som mördades eller kidnappades.

– Vi vågade inte längre öppet fira våra högtider som påsk och jul av rädsla för att bli attackerade, säger han.

Det har lett till en kristen massflykt. I dag finns endast cirka 250 000 kristna kvar. De flesta är på flykt i KRG. När IS intog Mosul sommaren 2014 fanns det ungefär 35 000 kristna där. Alla flydde. Paret känner sig trygga i Erbil men mår psykiskt dåligt. Samtidigt börjar flyktingar återvända till de kristna irakiernas hjärtland Nineveslätten som intogs av IS i början av augusti 2014 men som nu är befriat. Förödelsen är omfattande.

– Men olika organisationer hjälper till att renovera hus, infrastruktur med mera, säger Abu Noor.

De säger att de kristna från Mosul glöms bort.

– Vi har mist allt – vår kyrka, våra hem, våra pengar, smycken – allt. Vi fick inte med oss annat än kläderna vi hade på oss när vi flydde, säger Abu Noor.

Deras dröm är att ta sig till Europa.

– Det här kriget kommer inte att ta slut på tusen år. Judarna lämnade Mosul och Irak på 1940-talet. De har aldrig återvänt. Det är bara en tidsfråga innan alla kristna också lämnar Irak, säger Abu Noor.

Fader Thabet Habib Yousif var kaldeiskkatolsk präst i Mosul och på Nineveslätten. Nu är han flyktingpräst i Erbil samt koordinator på »Erbil Eyes-komplexet«. Där lever cirka 110 kristna flyktingfamiljer. Ingen kyrklig verksamhet har återupptagits i Mosul. Kyrkorna är förstörda eller skadade.

– Det är inte svårt att återuppbygga kyrkorna, det är svårare att få de kristna att återvända. Mosul är en fundamentalistiskt muslimsk stad. Om den blir mer moderat kommer en del kristna att återvända, tror han.

Det låter inte som något som sker över en natt.

– De kristna från Mosul är inte bortglömda, men hur länge ska biståndsarbetet här fortsätta? I ett år, tre år, sex år eller mer? Förr eller senare måste de fatta beslut om sin framtid, säger han.

Vissa kristna Mosulbor har flyttat till Nineveslätten.

– Många kristna från Nineveslätten har flytt utomlands. Det finns alltså hus som står tomma på Nineveslätten. Andra från Mosul har startat nya liv i Kurdistan, medan andra behöver hjälp att göra det, säger han.

Fader Thabet betonar att de kristna inte bara finns på Nineveslätten, utan i hela Irak. Därmed måste de garanteras beskydd var än de bor. Han hoppas att det internationella samfundet ska pressa Iraks regering att realisera det.

– Islam måste separeras från konstitutionen och politiken. Alla måste bli likvärdiga medborgare, säger han.

Mellan Erbil och Mosul ligger flera tältläger med sunnimuslimska Mosulflyktingar, bland annat Hassansham U3. Där bor 17-årige Habib Ali med sin familj. Han är tveksam till om de kristna återvänder till Mosul.

– Några kristna kanske återvänder, men jag tror inte att majoriteten gör det, säger han.

Hans mamma, Siham, antyder att om sunnimuslimer inte kan känna sig trygga i Mosul kan kristna inte heller göra det. Hon tror inte att IS är besegrat.

– Många IS-medlemmar har »förklätt« sig till civila, säger hon.

Under IS styre tvingades kvinnorna täcka hela sina kroppar utom en glipa för ögonen. Män förbjöds att raka sig. Habib blev slagen med elkablar för att hans byxben var för långa. Profeten Muhammeds klädsel var riktningsgivande och hans byxben sägs ha slutat ovanför fotknölarna. Offentliga spöstraff, amputeringar och avrättningar hörde till vardagen.

– IS uppmanade folk i högtalare att närvara vid tortyrer och avrättningar. Folk på gatan tvingades gå dit, berättar Habib.

Han har inte gått i skolan på tre år.

– Jag gick i skolan i en månad efter att IS hade tagit makten, men när min pappa såg vårt nya schema och våra nya skolböcker förbjöd han oss att gå dit. Vi fick bara lära oss om vapen. Uppgifterna i våra matteböcker var till exempel »vad blir fyra gevärskulor plus åtta gevärskulor«, säger han.

Habibs syster Shoruq är bara 16 år men redan änka med ett barn.

– När min man försökte ta sig ut ur Mosul knivhöggs han av IS. Han dog på gatan, säger hon.

När deras lillebror, 12-årige Karam, behövde vård i Erbil för sin ryggmärgsskada förbjöds han att åka dit.

– De (IS) sa: »Ni får inte resa till de icke-troendes områden. Ni stannar här tills ni dör«, säger Habib.

IS gjorde sitt bästa för att realisera det. När familjen, i maj 2017, flydde Mosul besköts de av IS.

– Men vi tog oss ur staden oskadda, avslutar Habib.

• Della
• Twittra