Sprudlande tillväxt – 1980-talet

I #9 av Budbäraren djupdök vi i EFS internationella arbete under 1980-talet. Här fortsätter skildringen av arbetet inom Sverige under samma decennium.

Ett decennium av tillväxt på en rad olika plan, kan man kan sammanfatta EFS 1980-tal med. Bland annat ett spirande arbete med människor från andra länder och ungdomar, samt ett guldsäljande musik- och bokförlag.

EFS arbete med människor med utländsk härkomst hade på 70-talet börjat på olika platser i Sverige, och efter en konferens 1980 med engagerade runt om i landet  tillsattes en arbetsgrupp.

I Betlehemskyrkan i Stockholm fanns flyktingar från Eritrea och Etiopien. I Uppsala startades Kvarnbackenhemmet för ungdomar från främst Eritrea, och i Lötenkyrkan anordnades studiecirklar kring lätt svenska, brödbak, sömnad, bibelstudier och islam. EFS i Lund, Göteborg och EFS folkhögskolor var också tidigt engagerade.

I en del gudstjänster lästes en av texterna på ett annat språk. Märta Rönnbäck skrev: »Våra invandrare är en resurs! I kyrkan och i samhället! Ser vi och vill vi ta vara på den?« 

Invandrarminstern Georg Andersson, som även var ledamot i EFS styrelse, skrev i årsboken 1987 artikeln Invandrare–medvandrare. Där betonades föreningar och församlingar som viktiga platser där flyktingarnas erfarenheter, talanger, känslor, idéer och drömmar kunde få komma fram:

»Var och en har något att ge, som alltid när människor möts.«

Satsningarna på evangelisation var också stora under decenniet. 1981 antog EFS hemlandsutskott en treårsplan för evangelisation genom allt från besök och telefonsamtal till samtals- och bibelstudiegrupper. Tumba i Stockholm, Tvärålund i Västerbotten och Ljungbyholm i Småland var några platser – samt i Klippan, Skåne, som pastor Milfred Kuuskla skrev från: »Vi hade sex samlingar hösten 1983 och hade det enormt fint tillsammans. Att budskapet har verkat på djupet, det får man veta vid en eftersits med enskilt samtal. Höstens upptäckargrupp är det finaste vi EFS-deltagare upplevt på länge.«

Johannelund hade en evangelistkurs med 15 deltagare, där de flesta sedan gick ut i evangelisttjänst. 

1981 firade EFS 125 år och som ett led i firandet erbjöds föreningarna att köpa och distribuera ett evangelisationspaket med Budbäraren och ett exemplar av Nya testamentet. 30 000 broschyrer och 3 669 paket sändes. 1980 var upplagan 13 200 exemplar och 1982 14 300 exemplar, av dem 300 helårsprenumeranter. 

Skolevangelisation gjordes genom skolarbetsgruppen som förstärktes då Siv Skott 1981 projektanställdes som skolkonsulent. Gruppen gjorde besök i EFS-distrikt och föreningar, och samtalade om möjligheten till lokalt – gärna ekumeniskt – skolkontaktarbete.

Ungdomsarbetet i EFS växte. 1980 inbjöds till det första ungdomsforumet, som följdes upp av Riksungdomstinget vid årskonferensen.

Rikslägren Patrullriks, Tonårsriks och Ung ton anordnades med treårsintervaller. 1988 slogs Ung ton och Tonårsriks ihop till Ungdomsriks. Rikslägren stimulerade det lokala arbetet, då de i ofta små grupper på lokalplanet fick möta många på rikslägren och då nya arbetsformer prövades.

Patrullriks i Kopparbo 1984, med över 2 000 deltagare, inbjöd till en familjesocken och bibeldramat Galiléen med situationer ur Jesu och lärjungarnas liv, där deltagarna fick vandra med dem. Någon sa efteråt: »Det var inte Jesus på riktigt – men det var ändå Jesus.«

Patrullriks i Fjärlöv 1987 slog rekord med 2 400 deltagare, varav 200 i ledarskolan. Ett läger där det mesta sköttes lokalt.

FG-PG hade under åren blivit mer scoutliknande och 1986 ansöktes om inträde i SSR – Svenska scoutrådet. 1987 bildades EFS scout, anslutet till KFUK-KFUMs scoutförbund. 1988 var det 1 170 scouter och 329 ledare i 67 kårer.

1983 ändrades »Barn i U-land« och »Blindia« till »BIAL – Barn i alla länder«. 

Samverkan mellan EFS och Svenska kyrkan blev allt större. 1981 hade styrelsen överläggningar med biskopsmötet om EFS treåriga evangelisationsplan, den femåriga prästutbildningen, missionärsutbildningen och sjukhuskyrkan. Samtalen fortsatte och 1987 föreslogs gemensamt ett förslag om fördjupad samverkan mellan EFS och Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan erkänner fullt ut det arbete EFS bedriver som en del av kyrkans arbete. EFS å sin sida bekräftar sin samhörighet med Svenska kyrkan.

Förslaget gick ut på remiss 1988 och föreningarna tillstyrkte förslaget. Vid årskonferensen 1989 togs det första formella beslutet och 1990 det andra beslutet.

EFS fick också nya lokaler. Under flera år hade en flytt av EFS expedition till Uppsala diskuterats. Främsta motiven var närheten till Johannelund, svårigheten att rekrytera personal och ekonomin. I november 1986 flyttade EFS in i »Nybygget« som var namnet på den tidigare bondgården, och husets yttre påminde om den. För första gången i egenbyggda lokaler kunde man nu få plats för EFS-förlagets växande arbete.

NT-81 blev början till Bibelns årtionde. Kommentar till NT och Bibelbiblioteket blev stora satsningar. Cirka 30 nya boktitlar släpptes varje år. Den nya Psalmboken som gavs ut 1986 sålde i 100 000 exemplar året därpå. Det var stora satsningar som inte gav plus i bokslutet alla år, men som nådde långt utanför EFS led. 1988 bildades EFS Media AB i ett försök att rädda situationen.

Skivutgivningen genom Cantio slog rekord och 1984 gavs En människa ut med sånggruppen Freda’. 1988 sålde Freda’s Tusen eldar över 100 000 exemplar, vilket innebar en guldskiva. Även Tomas Boström, Göran Fristorp, Bileams åsna, Badminton, Ingemar Olsson och Per Höglund tillhörde Cantio.

I samma veva togs beslut om en insamling för att bygga ut Johannelunds teologiska högskola. 1984 hade skolan 124 studenter, varav 94 på de 3- och 5-åriga utbildningarna. 1985 gladdes ännu fler studenter över att fyra nya klassrum, kök och matsal kunde tas i bruk i slutet av året. 1986 firade skolan 125 år. En jubileumsinsamling med budkavle som 11 700 skrev på gjorde skolan än mer känd. 1987 hade de 3- och 5-åriga linjerna ökat sina inskrivna studenter till 127.

Kommentar:
Sedan 1980-talet har arbete med invandrare och flyktingar varit ett självklart inslag i EFS. Antalet immigranter från andra länder ökar i EFS gemenskaper. Språkcaféer, Alphakurser och ungdomsarbete skapar möten med evangeliet. Att hitta nya lägerformer är viktigt, men också att starta nya gemenskaper utanför kyrkväggarna både i Sverige, Armenien och på Afrikas horn.

Stefan Holmström