Gårdarna sträcker sig från Skåne till Lappland och boendeformerna är av varierande slag. Många av dem har långa anor som missionsgårdar med kapell eller kyrka i sin direkta närhet.
Det som särskiljer gårdarna från andra ställen är förstås att de drivs av ett högre syfte. Något som enligt Martin Frykberg, Sandvikengården och samordnare inom KGH, även når fram till besökarna,
– Jag tror att man alltid påverkas på något sätt av det ställe man besöker. Vår förhoppning är förstås att vi kan möta människor på ett sätt som gör att de märker att finns något mer bakom. En del gäster vittnar faktiskt om det, att besöket var något speciellt.
KGH har funnits sedan 2000 (tidigare KGS med start 1990). Syftet är att gårdarna skall kunna stötta varandra, arrangera utbildningar för att utveckla gårdarna samt att samverka inom information och PR.
Gårdarna strävar efter en drogfri miljö och de varken säljer eller serverar alkohol. Det bidrar till att de erbjuder gästerna möjlighet till en rofylld plats med goda möjligheter till stillhet och även personlig andakt.
– Det är en läkande miljö. De här gårdarna är födda ur mycket bön. Det är många som ber för gårdarna och det påverkar så klart människor på de här platserna, vittnar Ewa Bylander, Gullbrannagården och ordförande i KGH, om.
Gårdarnas betydelse för den svenska kristenheten är svår att överskatta. Vid sidan av att vara en resurs för många församlingar arrangeras i regel ungdomsläger och konfirmationsläger på somrarna. För många kristna har upplevelser de haft på ungdomsläger varit avgörande för deras liv som kristna.
– Många av våra egna ungdomsarrangemang är svåra att få ekonomi på, men de ger samtidigt möjlighet att möta nya människor och det uppväger. Ekonomin är inte främsta drivkraften, berättar Martin som själv förestår en gård i Värmland.
Att driva en kristen gård utan de intäkter som alkoholförsäljning annars skulle inbringa, är en balansgång. Syftet med gårdarna är inte att tjäna pengar, samtidigt behövs ekonomiska medel för att kunna driva verksamheten vidare.
– Vi brukar även uppmuntra människor som varit här att de ska be för oss som jobbar på gårdarna, men också för platsen. Det är många människor som besöker oss som inte är bekännande kristna och vi hör ofta att de upplever en läkande atmosfär, det helt oslagbart, utbrister Ewa.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet