Trebarnspappan Hassan Sharaf Shamo ser mörkt på framtiden. I över fem år har han levt med sin familj i ett tält i en illegal bosättning utanför ett flyktingläger i irakiska Kurdistan.

– Det skulle vara bättre att dö än att leva som vi gör, säger han.

Hassan, hans hustru och deras tre barn är några av hundratusentals yazidiska flyktingar som fortfarande lever i läger eller illegala bosättningar i Kurdistan sedan sommaren 2014 då terrorsekten IS drev dem på flykt från deras hjärtland Sinjar. I mars besökte Budbäraren Hassan och hans familj. Inget har blivit bättre sedan dess.

– Det har bara blivit värre, säger Hassan. 

Familjens liv är en ständig kamp för att överleva. 

– Vi har varken råd med läkarbesök eller läkemedel. Vi har lånat pengar av människor. Nu är vi återbetalningsskyldiga, suckar hans fru Koscher.

Arbetslösheten är skyhög. Familjen överlever på bistånd. De har även en liten grönsaksodling utanför tältet. Trots att IS är besegrade vågar de inte återvända till Sinjar. De fruktar att IS eller en liknande grupp ska attackera dem igen i framtiden.

– Vi hoppas att en organisation ska ta oss till Europa så vi kan starta nytt liv där, säger Hassan.

Det är inte bara de yazidiska flyktingarna som är rädda för att återvända hem. I den syrisk-ortodoxa Sankt Mary-kyrkan i Dohuk har många av församlingens 500 familjer samlats för att fira högtiden »Upphittandet av korset«. Sex år tidigare firade de samma högtid i kyrkan Al-Tahra Saint Mary i deras hemstad Mosul, cirka sju mil söderut. När IS intog staden 2014 jämnades kyrkan med marken.

– I Mosul bestod församlingen av 2500 familjer. Idag lever 500 av dem i irakiska Kurdistan, resten har lämnat Irak, säger kyrkans präst, fader Faiz.

Alla kyrkor blev totalt eller delvis förstörda i Mosul under IS styre.

– Endast två kaldeiska kyrkor har återuppbyggts, men inga församlingsmedlemmar har återvänt, säger fader Faiz.

45-årige trebarnspappan Samer Alias Saeed vill inte återvända. Han tror att IS-ideologin lever kvar hos många i Mosul.

– Det går inte att lita på invånarna i Mosul. Många av dem visade IS vilka hus som tillhörde kristna, säger han.

Innan Iraks diktator Saddam Hussein störtades, 2003, fanns det cirka 1,5 miljoner kristna i landet. Idag finns cirka 225 000 kvar. Kring 80 procent av dem lever nu i irakiska Kurdistan eller på Nineve-slätten där befolkning var övervägande kristen innan IS fördrev dem 2014. Sedan 2017 är Nineve-slätten uppdelad i en del som lyder under det kurdiska de facto-självstyret. Den andra delen är under irakisk administration. Flera nya kyrkor har byggts i Kurdistan. Fader Faiz kyrka stod klar i våras.

– Vi är mycket tacksamma att den kurdiska regeringen har gett oss ett nytt hem. I annat fall hade vi varit döda, säger fader Faiz.

– Här behandlas vi med respekt och den kurdiska armén skyddar oss. Kurdistan har blivit det nya centret för kristna i Irak, säger Samer.

Samer och fader Faiz känner sig trygga i Kurdistan och har inga planer på att flytta till väst. Det har däremot tvåbarnspappan 55-årige Ragheed Askar.

– Kurdistan är tryggt, men inte till hundra procent eftersom det är en del av Irak och Irak är en del av Mellanöstern, säger han.

Instabiliteten i Mellanöstern skrämmer honom. Relationerna mellan den regionala kurdiska regeringen, som är västvänlig, och den i Bagdad, som domineras av shiamuslimer och står Iran nära, är spända. Dessutom fruktar många ett potentiellt krig mellan USA och Iran. Det skulle troligen spilla över till Irak. Då är sannolikheten stor att de kristna på den irakiskkontrollerade delen av Nineve-slätten skulle ses som femtekolonnare av de shiamuslimska miliserna i området. Fader Emanuel Youkhana, chef på EFS: s partnerorganisation CAPNI i Dohuk, anser att det skulle vara bäst om hela Nineve-slätten hamnade under kurdiskt styre. Han menar att kurderna är de kristnas enda vänner och berättar att kristna ofta trakasseras av shiamuslimska milismän vid vägspärrar på Nineve-slätten. Sunnimuslimer får dock utstå värre trakasserier. Något som kan bidra till att fler sunnimuslimer radikaliseras.

– IS kan återvända, fast i en annan skepnad. De finns här för att stanna. Den irakiska regeringen har inte handskats med rötterna till IS. Sunniterna trodde att IS räddade dem från shiiterna, säger han.

Irak är långt ifrån det enda landet i Mellanöstern som töms på kristna.

– I det Heliga Landet och Syrien är kristendomen snart förpassad till museerna, säger han. 

Libanon och Egypten har fortfarande stora kristna minoriteter.

– Och i Jordanien skyddas de av den kungliga familjen. Men så fort ett land glider ur en stark regerings händer så tar fundamentalisterna över, säger han.

Han menar att stabilitet och säkerhet är avgörande för att de kristna ska stanna. Även i Kurdistan råder spänningar mellan politiska partier, men ett inbördeskrig är föga troligt. Däremot belastas ekonomin och infrastrukturen hårt av att 1,5 miljoner internflyktingar och syriska flyktingar finns kvar i Kurdistan. Heezil Hidayat är programchef i tankesmedjan Open Think Tank i Dohuk. De jobbar bland annat med religiös och etnisk samlevnad.

– Flyktingströmmarna har inneburit en stor befolkningsökning i Kurdistan sedan 2014, säger han.

Det har i sin tur medfört ett mångkulturellt samhälle. Heezil hävdar att relationerna mellan kristna och kurder är god. Samtidigt säger en del kristna att de diskrimineras, Heezil medger att en del diskriminering existerar.

– Religionsfriheten är till exempel begränsad, säger han.

Det är omöjligt för muslimer att byta religion, medan det är en enkel match för kristna att bli muslimer. Muslimer som konverterar utövar oftast sin tro i smyg.

– Det finns även många kurder som inte är religiösa längre, men de vågar inte säga det offentligt, säger han.

Heezil menar dock att toleransen ökar i det kurdiska samhället, även om det fortfarande finns många missförstånd mellan religiösa och etniska grupper.

– Dessutom har vi krig omkring oss. Det försvårar allt, inklusive samlevnad. Politisk instabilitet är ett annat hinder, likaså att det inte finns en djupare förståelse för andras tro, men det kan lösas genom bättre utbildning i skolorna. 

• Della
• Twittra