Brandgula löv virvlar genom gatorna och rullväskorna studsar över Köpenhamns knaggliga trottoarer när vi skyndar genom staden för att hinna i tid till intervjun med Jan Ørskov. Budbäraren har fått en timme med SAT-7s operativa chef innan helgens Europa-konferens ska börja och alla andra partner strömmar till. På de små torgen i staden dignar marknadsstånden av nyplockad svamp, maffiga solrosor och närodlade äpplen och pumpor. Vinden är kall, men skördens alla färger värmer.
Jan möter oss i tamburen på Det Danske Bibelselskab, där vi får låna ett litet rum på övervåningen. Han har just kommit hem från ett besök i Beirut och möten med ett av alla produktionsteam som finns utspridda i Mellanöstern och Nordafrika, den så kallade MENA-regionen. Jan skakar på huvudet.
– Det är en otroligt svår tid för Libanon, berättar han.
Inflationen skenar och många unga och välutbildade flyr landet. Bara under de få dagar Jan var där, hann växelkursen ändras drastiskt flera gånger och oron bland dem han mötte var påtaglig.
– Samtidigt är jag väldigt tacksam över att vi kan finnas på plats och göra Guds kärlek synlig mitt i svårigheterna, säger Jan.
En av de programserier som blivit extra viktiga för SAT-7s tittare de senaste två åren heter You Are Not Alone (Du är inte ensam). Det första programmet sändes direkt efter den stora explosionen som skakade Beirut i augusti 2020. Därefter har programmen fortsatt lyfta krisdrabbade människor och svåra situationer runtom i Mellanöstern och Nordafrika, exempelvis från svältens Yemen och efter översvämningarna i Sudan. Syftet är både att låta vanliga människors röster bli hörda, men också att visa hur kyrkan hjälper utsatta människor och att visa på Guds kärlek, att precis som Jesus finnas hos de minsta och visa att ingen är ensam.
– Vi har fått ett enormt gensvar på de här programmen. Många människor har känt sig väldigt ensamma och isolerade, både under pandemin och i flera av de kriser som drabbat regionen. Att våra tittare har ett behov av att prata har vi också sett genom att antalet människor som ringer in efter sändningarna ökat dramatiskt. Vi har fått anställa nästan dubbelt så många för att svara i telefonen för att samtala och be med människor under de senaste två åren, berättar Jan.
Regnet smattrar nu ettrigt mot Bibelselkabets gamla glasrutor och vi backar bandet ett par år. Jan Ørskov är nämligen relativt ny i sin roll som operativ chef för SAT-7. Han tillträdde i januari 2020, precis innan pandemin var ett faktum. Han lämnade då en lång och framgångsrik karriär inom dansk radio, tv och digital mediaproduktion, senast som ledande redaktionschef. Varför valde han att byta den karriären mot tjänsten på SAT-7?
– Det är en lång historia, skrattar Jan.
– Egentligen såddes det första fröet redan 2015. Det var höst, precis som nu, och jag satt hemma vid tv:n med min fru Pia och såg karavanerna av flyktingar från Mellanöstern och Nordafrika som vandrade till fots genom Danmark under den stora flyktingvågen. Det hände något i mig och jag vände mig till Pia och sa: Kanske kan vi göra något för dem? Våra söner hade precis flyttat ut och jag upplevde att det var en slags »halvlek« i mitt liv. Jag började fundera på hur jag skulle kunna göra något annat med andra halvan av mitt liv, men ändå använda all den erfarenhet jag fått med mig från mitt arbete med journalistik och ledarskap, berättar Jan.
Längtan efter en »andra halvlek« fortsatte växa och efter några månader dök det upp en ung afghansk kille i deras församling. Jan och Pia bestämde sig för att bli kontaktfamilj och under de kommande åren kom han att bli som en extra son.
– Han var journalist, precis som jag och Pia, så vi hade mycket gemensamt, berättar Jan.
Den unga killen hade hört talas om Jesus från en kvinnlig chef på radiostationen i Afghanistan där han arbetade, innan situationen i landet och hans liv som journalist blev för farligt och han fick fly. Men när han kom till Danmark blev han en personlig kristen. Fröet som radiochefen sådde föll i god jord och fick bära frukt i en helt annan del av världen.
– Hans biologiska föräldrar sköts till döds av talibanerna när han bara var ett halvår, men nu har han fått en ny »far« som aldrig kommer att lämna honom. Det har varit fantastiskt att få vara en del av den resan, säger Jan som är märkbart berörd.
Genom mötet med den unge mannen och kontakten med hans vänner och släktingar växte Jans längtan efter att få göra mer för människor från MENA-regionen (Mellanöstern och Nordafrika). 2019 tog han steget och pausade tjänsten som redaktionschef. Istället började han arbeta volontärt för SAT-7 i en rådgivningsroll.
– Det blev ett värdefullt år när jag fick lära känna organisationen och testa det jag upplevde att Gud lagt på mitt hjärta. När jag blev erbjuden rollen som operativ chef i januari 2020 kände jag mig redo, men då visste jag såklart inte att pandemin skulle ändra så mycket, säger Jan och skakar på huvudet igen.
Med facit i hand skulle han dock aldrig tveka att tacka ja igen.
– Självklart har det varit enormt utmanande år, men vi har också upplevt så många välsignelser. Inledningsvis var jag väldigt orolig för givandet, eftersom vi är så beroende av enskilda gåvor, men människor har fortsatt ge troget och givandet har faktiskt ökat. Pandemin har också gett en viktig skjuts åt den digitala omställningen. Vi har till exempel ökat vår närvaro på sociala medier vilket gör att vi når många fler yngre tittare och nya målgrupper, berättar Jan.
En gren av SAT-7s verksamhet, som blivit en extra viktig livlina för många unga människor under pandemin, är satsningen på utbildningsprogrammet My School för barn och unga. För dem som förlorat möjligheten att gå till vanliga skolor på grund av exempelvis nedstängningar eller flykt, betyder skolprogrammen att de ändå kan fortsätta lära sig allt från arabiska och engelska till matte och naturkunskap hemifrån. På vissa platser kan barn också följa undervisningen i grupp tillsammans med en lärare, som i Libanon, där det startats center för syriska flyktingbarn.
På frågan vad som berört Jan mest under de senaste åren, så återkommer han dock till tacksamheten över att få vara med och förmedla hoppet och tron på Jesus i några av världens kanske svåraste situationer.
– Afghanistan är ju ett land som vi kommit extra nära som familj de senaste åren. Att höra berättelserna därifrån, inte minst från många av de kvinnor och unga mammor som troget följer våra sändningar och delar med sig av vad det betyder för dem, berör mig mycket, säger Jan.
Ett av många exempel är en ung kvinna från Afghanistan som vi får se en intervju med lite senare under konferensen. Eftersom hon inte var läskunnig tittade hon regelbundet på satellit-tv för att få omvärldsinformation och en dag när hon kände sig extra bekymrad över sin situation lyckades hon få in ett av SAT-7s program.
– Jag upptäckte att allt jag någonsin önskat mig fanns i kristendomen, berättar kvinnan på skärmen.
Även om hon fick ta emot hot från sin familj och flera andra i sin närhet, bestämde hon sig för att tro på Jesus och fortsätta följa sändningarna ändå.
– Herren är alltid med mig och skyddar mig. Gud har gett mig en frid jag aldrig upplevt innan, berättar hon vidare.
Den här kvinnan är inte ensam. Trots förföljelse, auktoritära regimer och kriser som tvingar människor på flykt, så fortsätter SAT-7 att både så och vattna i en av världens svåraste regioner. Det är inte alltid som de själva ser den omedelbara frukten av allt de planterat, men där får de sätta sitt hopp till att det är skördens Herre som i slutändan också ger växten.
– Situationen för många av dem som följer våra sändningar är onekligen väldigt svår, men min förhoppning är att SAT-7 ska få fortsätta att dela evangeliet, stärka kyrkan, betjäna samhället och bidra till en hållbar utveckling på många olika plan. Det är också huvuddragen i vår strategiska plan för de kommande åren och där är jag också tacksam för EFS bidrag som partner, men också för alla förböner, säger Jan.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet