Rosenius i sin tid och i vår tid

Den 3 februari 2016 var det exakt 200 år sedan Carl Olof Rosenius föddes. Med anledning av detta ordnade Johannelunds teologiska högskola ett symposium med temat Rosenius – teolog, författare, själavårdare.

Ett hundratal personer hade samlats för att lyssna till ungefär dussinet kvalificerade föredrag om Rosenius. Inledningsvis presenterade Kjell O. Lejon ett personporträtt av Sveriges genom tiderna främste lekmannapredikant. Sedan följde föredrag som belyste olika aspekter av Rosenius mångsidighet.

Rune Söderlund skildrade Rosenius som bibelutläggare utifrån dennes kommentar till Romarbrevet. Agne Nordlander behandlade i sitt föredrag Rosenius beroende av Luther och hans utläggning och förståelse av reformatorns teologi. LarsOlov Eriksson talade om Rosenius som själavårdare med utgångspunkt från en samling publicerade själavårdsbrev: Bref i andliga ämnen. Klas Lundström tog sig an Rosenius som missionsman och pekade bland annat på att Rosenius nog var den förste att i EFS styrelse nämna tanken på utlandsmission. Thérese Tamm Selander talade i sitt anförande om Rosenius som konventikelledare. Tillsammans gavs många exempel på bredden, djupet och betydelsen av Rosenius verksamhet, trots att han inte blev mer än 52 år gammal.

En del av symposiet berörde Rosenius inflytande utanför Sverige. Representanter från Amerika, Finland och Danmark talade om hur Rosenius påverkat i dessa länder. Det är ett inflytande som märks än i dag, inte minst genom att Rosenius skrifter fortfarande översätts och sprids. Och här hade säkert mycket mer kunnat sägas, med tanke på att skrifter av Rosenius finns översatta till betydligt fler språk än engelska och de nordiska språken.

I ett särskilt bidrag gav Rune Imberg bland annat en inblick i tillkomsten av Rosenius Dagbetraktelser, och han kunde visa hur de båda redaktörerna – Amy Moberg och Lina Sandell – ur Pietisten valt ut de olika styckena för enskilda dagar. Hela symposiet omramades dels av två föredrag av Torbjörn Larspers och Tomas Nygren om Rosenius i sin tid och i vår tid, dels av reflektioner av Oloph Bexell som kommenterade och utmanade till fortsatt forskning kring Rosenius.

Sammantaget var symposiet en stor framgång, och planer finns att under hösten publicera samtliga föredrag i en bok, så att fler kan ta del av materialet och inspireras till ny eller förnyad läsning av Rosenius texter.