Efter åratal av försök fick den evangelisk-lutherska kyrkan i Eritrea (ELCE) hastigt och oväntat besked om att jag och en gäst från ELM-BV kunde få ett visum till landet för att delta i kyrkans general-synod den 23–25 februari och för att besöka dess verksamheter. Med kort varsel fick jag således kasta mig iväg för att möta kyrkan i det land där EFS internationella mission tog sin bräckliga början redan 1866.

Under tio innehållsrika dagar deltog jag i gudstjänster och bönesamlingar, besökte det teologiska seminariet i Beleza, de två dövskolorna i Keren och Asmara, gamla missionärsgravar, gjorde ekumeniska visiter både hos katoliker och ortodoxer, tog ett dopp i Röda havet och träffade en lång rad fantastiska människor. Jag fick möta en kyrka, som trots begränsade resurser, ändå gör stora insatser för betjäna det eritreanska folket i både diakoni och evangelisation.

Ett av de möten som grep mig mest var mötet med den lilla dövförsamlingen i Asmara. Det är en grupp på ca 25 i huvudsak unga vuxna, som två till tre gånger i veckan möts till gudstjänst och bibelstudium. De har det gemensamt att de gått på någon av de två dövskolorna, där de både fått ett språk och fått möta evangeliet om Jesus.

Ett annat möte som dröjer sig kvar är den tidigare ortodoxe prästen Qeshi Isaak som numera är luthersk präst och leder ett kraftigt växande evangelisationsarbete i staden Adi Keyeh några mil sydost om Asmara.

I söndags fick jag också predika i den stora kyrkan i Asmara, där söndagsskolan samlar drygt tusen barn varje söndag! Med många hälsningar hem till EFS och med en förnyad glädje över trossyskon i Eritrea är jag nu åter i Sverige.

• Della
• Twittra