Rättfärdiggörelse av nåd genom tron

Uttrycket Rättfärdiggörelse av nåd genom tro beskriver hur Kristus, nåden och tron förhåller sig till varandra. Detta är Luthers reformatoriska upptäckt som kortformel, populärt uttryckt: i buljongtärningsform. Men vad betyder den egentligen?

Det hela handlar om hur vi ska få det rätt ställt med Gud. Utgångspunkten är att det finns ett grundläggande problem i relationen mellan Gud och människa: synden. Människan beskrivs i Bibeln som ett offer. Men hon är också en av ondskans aktörer, vilket hör ihop med att hon är syndare.

Vid funderingar på hur människans gudsrelation kan återupprättas uppstår frågan varför Gud inte bara kan vara tolerant och se mellan fingrarna.

För det första kan inte Gud vara tolerant mot det onda! Gud beskrivs i Bibeln som helig och rättfärdig, med andra ord extremt allergisk mot all ondska och orättfärdighet. Sig själv kan Gud inte förneka. Därför är inte toleransens väg öppen för Gud. Det onda kan inte bara få passera.

För det andra är toleransen inte alls lika radikal som nåden. Tolerans är bra, men även om den flyttar ut gränserna för det acceptabla så har den alltid sina gränser. Någonstans slår även den tolerante näven i bordet: ”Detta kan jag inte längre tolerera.” För det som finns utanför toleransens gränser finns inget hopp. Tolerans kan dessutom ha något av överseende i sin karaktär. ”Det där var inte rätt, men jag ser mellan fingrarna …” Det är stor skillnad på att vara tolererad och att vara älskad.

Bakom rättfärdiggörelsen ligger att Gud själv i Kristi korsdöd tar på sig sin egen reaktion mot all orättfärdighet. I människans ställe tar Kristus kostnaden. Därför kan Gud vara nådig. Det som är fel är fortfarande fel. Guds nåd tar inte bort gränserna, men den går över alla gränser. Det som är fel kan bli förlåtet. Det som är dött kan få liv. Guds nåd är inte i första hand kraft. Den är förlåtelsens och upprättelsens gåva till människan som tar emot i tro. Kristus har betalat kostnaden.

Observera att tro inte betyder att Gud säger: ”Ja, här har jag en människa som presterar tro. Då kan jag ge henne nåd som belöning.” Tro används som ett uttryck som står i motsats till alla prestationer. Det är inte på grund av tro som vi får nåden, utan genom tron.

Exempel på praktiska följder av den lutherska rättfärdiggörelseläran:

1. Vad jag än gjort finns det hopp. Gud är inte tolerant; Gud är nådig. Förlåtelsens väg är alltid öppen.

2. Jag är inte vad jag gör. Jag är djupast sett vad Gud förklarar mig vara för Kristi skull: rättfärdig (Rom 4:22–25). Detta är balsam för en prestationsupptagen människa som hela tiden kämpar med att duga inför sig själv och andra.

3. Jag får lägga bort alla andliga mindervärdeskomplex. Gud har för frälsningen fått det han behöver i Kristus. Andliga övningar och karismatiska upplevelser kan vara bra, men de ger mig inte större tillträde till Gud. Deras poäng är att rusta mig för att tjäna medmänniskan.

Precis som en buljongtärning ger smak åt en hel soppa, ger den lutherska rättfärdiggörelseläran smak åt hela livet för en kristen.