Partipolitikens vara eller icke vara inom kyrkopolitiken har länge varit omdebatterat, så även inför detta val när tonen i debatten stundtals blev vass. 

Ärkebiskopen Antje Jackelén vände sig till exempel emot nuvarande system när hon sa till Tidningen Dagen: »Principiellt sett är systemet med nomineringsgrupper som är kopplade till politiska partier en anakronism.« Och fortsatte: »Det är något som har sin förklaring i en annan tid. Vi är inte en statskyrka längre. Skulle vi börja om från scratch skulle vi aldrig ha den här kopplingen till de politiska partierna.«

Av det preliminära valresultatet kan konstateras att samtliga nomineringsgrupper som är kopplade till politiska partier minskade. Socialdemokraterna, som förvisso är störst fortfarande, minskade från 30,34 % 2017 till 27,58 % 2021 och tappade därmed sex mandat. Centerpartiet gick från 13,69 % till 11,10 och tappade tre mandat. Sverigedemokraterna föll från 9,27 % till 7,80 och tappade fem mandat. Å andra sidan gjorde Alternativ för Sverige, som inte fanns med 2017, entré med 1,24 % och tre mandat. 

Noterbart i övrigt är att Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) ökade kraftigt, från 3,75 % till 7,32 % vilket dubblade deras mandat från nio till 18. 

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK), som är den största nomineringsgruppen utan koppling till ett politiskt parti, gjorde ett starkt val när de ökade från 17,06 % till 19,46 %. Det ger gruppen 48 mandat i kyrkomötet. 

Totalt angavs 854 375 röster vilket är bara 17,44 % av de drygt fem miljoner som är röstberättigade. Det var en minskning med 1,64 % sett till rekordvalet 2017.

• Della
• Twittra