Nya utmaningar för Nepal

Våren 2015 omkom nära 9 000 människor i det för­ödande jordskalvet i Nepal. I dag, ett år senare möter det fattiga landet nya utmaningar i form av politiska sanktioner och kraftiga efterskalv.

På förmiddagen den 25 april förra året inträffade det kraftigaste jordskalvet på över 80 år i Nepal. Tusentals fick sätta livet till och de materiella skadorna var omätbara. Världspressen var snabbt på plats och den humanitära hjälpen likaså. Men medan pressen har dragit vidare till nästa händelse är landet kvar i en ständig rädsla för efterskalv och en tärande fattigdom.

– Det finns en väldig stress i att leva med vetskapen att det kan komma ett nytt kraftigt skalv, säger Mirjam Lindvert Thiessen, som tillsammans med familjen bor och arbetar i landet sedan fyra år tillbaka. Hon och familjen var hemma i huset i Kathmandu när skalvet inträffade.

Trots jordskalvet har det ändå funnits en framtidstro i landet och efter lång tid av splittring antog Nepal i september 2015 en ny konstitution. Nu slogs det bland annat fast att Nepal skulle vara en sekulär stat med religionsfrihet och även några inrikesgränser drogs om för att underlätta för alla delar av landet att föra handel med Indien, varifrån de får 90 procent av sin import.

Till många nepalesers besvikelse har resultatet blivit det motsatta då Indien efter införandet av den nya konstitutionen stängt gränsen. Enligt kritiker är det en direkt följd av den nya konstitutionen, då Indien hellre sett att Nepal gått mot att bli en mer hinduisk stat och genom blockaden vill de pressa Nepal till förändringar. Indien själva hävdar att de stängt gränsen för att undvika oroligheter. Oavsett orsak får det stora följder för Asiens näst fattigaste land.

– Det finns en stor brist på bränsle. Människor eldar skräp ute för att kunna laga mat och folk trängs på taken av de bussar som går, säger Mirjam och berättar att många sjukhus har fått stänga på grund av brist på gas, diesel och mediciner. Tusentals skolor och restauranger har också tvingats stänga vilket är förödande för landet och dess ekonomi. I familjen Thiessens hus har de el några få timmar per dag och det är svårt att få upp värmen.

Sedan fyra år tillbaka driver familjen Thiessen Purnaa, ett så kallat socialt företag som vill hjälpa utsatta grupper i samhället genom att erbjuda jobb och utbildning. Förutom att få sin egen inkomst lär de sig att läsa och skriva och erbjuds även bibelstudium och kurser i barnuppfostran, nutrition och hygien.

– Socialt företagande är på många sätt en mer hållbar hjälp till ett land än bara bistånd och i det här fallet genererar det även vinster och ekonomi till Nepal. Dessutom mår människor bra av att få jobba och det ger dem värdighet. En del av våra anställda har aldrig haft ett jobb förut, säger Preston Thiessen. Han kommer från Kanada och Mirjam är uppvuxen i Östersund där familjen alltid har varit aktiv i EFS. De får ekonomiskt understöd från EFS i Östersund.

Förutom den allmänna fattigdomen har kvinnor en särskilt låg ställning i Nepal vilket gör dem speciellt utsatta. Unicef räknar med att cirka 7 000 nepalesiska flickor och kvinnor faller offer för trafficking varje år.

– Förutom trafficking tvingas även många kvinnor in i dåliga äktenskap, och vi ser mycket ondska här även om vi trivs bra. Vi tror att Gud väljer att använda oss för att göra en skillnad. Han har en plan för varje person och det är vår drivkraft, säger Preston.