Krönika

Nya sätt att vara kyrka

Under flera år har EFS tillsammans med Svenska kyrkan talat om Nya sätt att vara kyrka. Det handlar om ett helhetstänkande med lyssnandet till Gud och till samhället. Den ständiga frågan i Nya sätt att vara kyrka är: Vad gör Gud nu och hur kan vi haka på i det som sker? Det handlar också om kyrkans fyra relationer, upp till Gud, in i gemenskapen, ut till samhället och av – vi är en del av en världsvid kyrka. Utifrån detta har det sedan uppmuntrats till nya initiativ för att nå människor med evangeliet.

Nu spanar jag in i EFS. I ärlighetens namn sker spaningen mest från mitt skrivbord, från sociala media, från mejl jag får, berättelser jag hör och webbgudstjänster jag besöker. Jag frågar mig om det är en variant av Nya sätt att vara kyrka som växer fram i flera av våra sammanhang. Vi har tvingats till omställning.

Jag hör om vad som händer runt om i EFS. Om familjer som har hemmakyrka i vardagsrummet. Om webbsända gudstjänster som når långt, också till dem som inte brukar gå i kyrkan. Jag hör om människor som kommer till tro, om bönegrupper som fått förnyad vitalitet och om hur kyrkor organiserar praktiskt arbete för att ge hjälp till dem som behöver.

Jag tror att ni är många som intensifierat er bön. Ni har tittat er omkring i er förening och samhälle och frågat er vad ni kan göra. Så har ni börjat att betjäna samhället praktiskt men också genom relation – om än distanserad. Ni har samtalat med människor om deras oro, ni har erbjudit bön och ibland förbön. Ni har tagit initiativ. Jag frågar mig, är detta frö till att vara kyrka på nya sätt?

Experter säger att viruset på olika sätt kommer förändra hur vi lever och reser i en global värld. Jag har inget att säga om den saken, men jag funderar på den erfarenhet vi gjort, hur kommer den prägla oss? Den kreativitet, de initiativ som sker i EFS, skulle vi på något sätt låta oss förändras av. Kan det vara så att vi har upptäckt något kring nöd, kring bönens nödvändighet och om hur enkelt det kan vara att betjäna ett samhälle? Har vi sett något om hur vi kan vara kyrka i denna tid och att det ibland går alldeles utmärkt att göra något vi tidigare inte gjort?