Ny kyrkohandbok

Efter lång bearbetning togs Svenska kyrkans nya kyrkohandbok i bruk på pingstdagen, en utgåva präglad av mångfald.

Det är inte varje år som kyrkan får ny handbok, och varje gång det sker är det förknippat med diskussion. Kyrkans handbok berör eftersom den påverkar gudstjänstlivet, och gudstjänsten påverkar i sin tur både tron och gemenskapen. Handboken tillhör dessutom kyrkans bekännelsedokument, vilket gör den extra viktig.

Historien kan uppvisa många intensiva diskussioner knutna till just införandet av nya handböcker. När den handbok som gällt tills nu – 1986 års handbok – antagits, var det efter många års gudstjänstförsök, diskussioner och ifrågasättanden. Under en tioårsperiod prövades brett en mängd olika gudstjänstordningar, och mot slutet av den perioden hade en ganska stor trötthet över alla försök infunnit sig.

Den tidigare handboken från 1942 var betydligt stramare. De olika alternativen var färre. En gudstjänst såg ungefär likadan ut oavsett var det firades. Med 1986 års handbok breddades Svenska kyrkans gudstjänstformer väsentligt. Det innebar också att den var teologiskt öppnare än den tidigare handboken och att den till uttrycken var mindre styrande. I viss mening var 1986 års handbok även mer ekumenisk.

Kring sekelskiftet 2000 var tanken att introducera en ny handbok. Det skedde samtidigt som en revision av evangelieboken och bönboken gjordes, allt i anslutning till den nya svenska bibelöversättningen Bibel 2000. Av de tre föreslagna kyrkliga böckerna var det enbart evangelieboken som antogs någorlunda oförändrat. Bönboken revideras grundligt och antogs några år senare; handboksförslaget drogs tillbaka helt. Och det är alltså först nu drygt 15 år senare som en ny handbok antagits. Också denna gång efter en prövotid med många olika alternativ vad gäller texter och musik.

Den nya handboken – 2018 års handbok – är naturligt nog ett barn av sin tid. Den speglar den teologiska bredden i Svenska kyrkan, och även om den utgår från en ganska fast ordning vad gäller moment, är den innehållsligt minst sagt mångfaldig. För den som vill fira gudstjänst i stort sett enligt 1986 års ordning är det möjligt; för den som vill fira en gudstjänst med idel nya formuleringar och uttryck är också det möjligt. Det gamla idealet att en gudstjänst i Svenska kyrkan ska se någorlunda likadan ut oberoende av var i landet den firas är övergivet.

Historiskt sett är det lätt att konstatera att kyrkliga böcker tycks få allt kortare livslängd. 1942 års handbok levde i drygt 40 år. 1986 års handbok levde i ungefär 30 år. Återstår att se hur långlivad 2018 års handbok blir.