»Min pappa ville se mig död«

Den ortodoxa konvertiten Mekdes Albachew förkastades av sin familj för sin tros skull.

Etiopien är på plats 39 på Open Doors lista över länder där kristna förföljs. En av anledningarna är förtrycket som den etiopiska ortodoxa kyrkan utsätter evangeliska kyrkor för – något som Mekdes Albachew föll offer för.

– Min pappa ville döda mig när jag blev frälst, säger den ortodoxe konvertiten Mekdes Albachew.

Mekdes är uppvuxen i staden Gonder som ligger i norra Etiopien. Hennes pappa var soldat och trolovade sig med Mekdes mamma när hon var 8 år gammal. Familjen bekände sig som kristet ortodoxa men var inte religiöst aktiva. I fjärde klass träffade Mekdes en vän som vittnade om Jesus. Bilden av en förvrängd evangelisk kristen församling förändrades i takt med att vännen genom sitt liv visade en annan verklighet. Mekdes hjärta smälte när vännen spelade upp kristen lovsång.  

– Hennes kärlek till Herren inspirerade mig och jag blev rörd av hennes sätt att leva. Till slut sa jag att jag också ville lära känna Jesus, jag ville bli som henne. 

Då fanns det inga tydliga protestantiska eller evangeliska församlingar som hade öppna gudstjänster, utan folk träffades i dolda kyrkor. Mekdes följde med sin vän till de underjordiska samlingarna och där tog hon emot Jesus. 

– Vi gick alltid in med försiktighet. De som lämnade den ortodoxa kyrkan riskerade att utsättas för våld och förföljelse om de blev upptäckta, ibland kastades stenar efter konvertiter. 

Det dröjde inte länge förrän Mekdes föräldrar fick reda på hennes livsval. Hon var bara knappt 14 år och där och då började förföljelsen. Pappan, som var välkänd i området, vägrade acceptera Mekdes nya tro. Familjen misstänkte att församlingen hade manipulerat henne.

– Hela familjen skämdes för mig och pappa förbjöd mig att komma på hans begravning. Han ville döda mig och sen ta sitt eget liv.

Mekdes hade inget annat val än att fly från familjen. Hon lyckades ta sig till huvudstaden Addis Ababa där hennes äldre syster bodde, men dessvärre hade ryktet hunnit ikapp henne. Hennes pappa hade ringt och varnat systern som vid hennes ankomst behandlade henne som en odåga. 

– Jag minns att ingenting de sa påverkade mig. Jag tänkte att om Jesus blev övergiven av sina egna lärjungar, piskad och slagen för mina synders skull, kunde jag genomlida förföljelse.

I Matteusevangeliet 10:37–38 påminner Jesus sina lärjungar om hur ett offer kan se ut: »Den som älskar sin far eller mor mer än mig är mig inte värdig, och den som älskar sin son eller dotter mer än mig är mig inte värdig. Den som inte tar sitt kors och följer mig är mig inte värdig.« Mekdes citerar bibelordet medan tårarna faller nedför hennes kinder. 

Hon hamnade i en församling som hette Mollo Wengel, som översatt till svenska betyder »hela evangeliet«. Församlingen tog emot henne med öppna armar och var villiga att bjuda hem henne som inneboende. Till hennes stora förvåning var hennes mammas släkting med i församlingen. Hon hette fru Alemitu, hade en frisörsalong och en madrass som Mekdes kunde sova på. 

– Gud överlämnar ingen. Han tar alltid hand om de som tror på Honom. 

Oavsett vad som hände fäste hon blicken på Jesus. Inte ens döden skrämde henne. Evigheten var snarare en trygghet och drivkraft.   

När Mekdes var 16 år började hon studera och stadga sig hemma hos fru Alemitu, men snart kom nästa utmaning som ett brev på posten. Hon förälskade sig i en man som hade konverterat från islam till kristendomen. Han hade ett arabiskt namn och kom från en främmande kultur. Mekdes kunde knappt kommunicera med honom men var fast besluten om att han var hennes framtida make.

Trots att Mekdes inte hade försonats med sin familj ville hon respektera sina föräldrar genom att berätta om det planerade giftermålet. Hon ville klargöra att hon hade levt i kyskhet och att hon enligt etiopisk kultur och tradition skulle gifta sig i kyrkan. 

– Så fort jag sa hans namn skällde de ut mig och hittade ännu ett fel – »jag kunde inte ens gifta mig med en man från samma kultur«. Under mitt bröllop hade jag inga brudtärnor men Gud fick vara – och har alltid varit – min pappa, mamma och min vän, säger hon gråtandes.

I talande stund har den nu 41 år gamla Mekdes och maken Abdi varit gifta i 20 år och har två barn tillsammans. Så sant som det var sagt förbjöds hon från att delta på sin pappas begravning, men tröstade sina syskon över telefon ändå. När hennes mamma besöker henne idag äter hon aldrig kött i rädsla för att det ska bära med sig en förbannelse.