Lev som påskens människor

Förlust, lidande, sår och ondska – varför är världen full av så mycket ont? I Bibeln ropar Job ut sina frågor och sin förtvivlan till Gud. Utifrån Jobs »varför« leder Gud till ett liv som påskens vittnen, skriver teologen Beth Elness Hansson.

Min vän Cheryl har cancer. Hon befinner sig i slutstadiet och vet att hon sannolikt ska dö snart. Hon inser att hon troligen kommer att se sin dotter bli klar med sin magisterexamen snart, men hon vet också att hon aldrig kommer att hålla något av sina barnbarn i sina armar. Nyligen berättade Cheryl att hon just hade besökt sin pappa som frågade: »Varför händer dåliga saker med bra människor?«

Vi kan påminna oss bibelversen från Romarbrevet 6:23 om att syndens lön är döden. Kanske vet vi det i vårt huvud, men när det är vår älskade som dör är det svårt att känna det i sitt hjärta. Det är svårt att ta emot tröst i svår sorg. Själv är jag änka efter en man som dog i en hjärntumör, jag har haft tre missfall och en misslyckad adoption. Jag vet vad förlust är.

Ja, varför finns det så mycket lidande i världen? Inte bara cancer och död – det finns också fattigdom, orättvisa, krig, missbruk, våld och så mycket mer som krossar våra hjärtan. Ibland är jag känslomässigt förtvivlad över flyktingkrisen runt om i världen, och de flesta som lider är kvinnor och barn. Varför är det så mycket ont i världen? Varför Gud?

Jobs bok är en av de mest meningsfulla bibelböckerna för mig att undervisa om. Mitt i stor förtvivlan ropar Job till Gud: »Varför?« Han gråter och ropar »Varför?« tjugoen gånger i boken. Slutligen – efter 37 svåra kapitel – visar Gud sig men Gud svarar inte direkt på Jobs fråga. I stället väljer Gud att fråga Job: »Var var du när jag lade jordens grund?«, och: »Kan du sända ut blixtarna?« (Job 38:4, 35).

De avslutande kapitlen i boken är fyllda med Guds retoriska frågor till Job. Gud gör klart att han är den suveräna Skaparen. Min förståelse av boken är att, istället för att svara på Jobs varför-frågor, undrar Gud: »Litar du på mig?« Gud säger att vi, liksom Job, med vår begränsade förståelse aldrig kan förstå Guds mysterier. Så, när allt kommer omkring frågar Gud även oss: »Litar du på mig?«

Nu finns det många anledningar att säga: »Ja, jag litar på dig, Gud.« En viktig anledning är att det ger oss hopp. Min vän Cheryl vet att hon kommer att dö snart, men hon vet att varken död eller lidande är slutet på hennes historia. Hon litar på Jesus som sin Herre och Frälsare.

Människor frågar: »Hur kan en kärleksfull Gud tillåta så mycket ont i den här världen?« Och Jesus gav oss det svar som faktiskt förändrade hela historiens gång. Jesus dog och uppstod igen för att förena människan med Gud, och de som litar på Jesus kommer inte att förgås utan ha evigt liv.

Filosofer – som till exempel Gottfried Leibnitz – har ansträngt sig för att rättfärdiga Gud genom att förklara det onda. För 300 år sedan, kallade Leibnitz dessa förklaringar »teodicé«. Olika svar på teodicéproblemet är försök att klara av våra förväntningar, när vi känner att Gud inte levererar vad vi förväntar oss av honom. Den lutherske teologen Robert Kolb skriver: »Människor skriver arbetsbeskrivningar för Gud och blir arga eller besvikna när Gud inte visar sig motsvara deras förväntningar.« Och Kolb fortsätter: »I korset har Gud kungjort sin dom över synden: den är ond, och den måste tillintetgöras.« Som kristna tror vi att Guds botemedel mot ondskan finns i Jesu kors och uppståndelse. Korset visar att ondskan och dess effekter på mänskligheten är verkligt onda – motsatsen till vad Gud vill för oss.

Vi vet att det bara är genom att i tro lita på Guds löften som vi kan se fram emot att bli uppväckta från de döda med Jesus Kristus. Det är då dödens smärta och all ondska äntligen förstörs.

Korset och uppståndelsen visar hur Gud löser det mänskliga problemet att vi genom synden är åtskilda från Gud. Jesu död och uppståndelse avslöjar Guds sanna natur som är kärlek och nåd. Vi behöver därför inte förneka det onda eller bli förstenad av rädsla för ondskan, för vi vet att Jesu död och uppståndelse triumferar över all ondska. Vi vet att döden är födslovåndor till ett nytt liv.

Guds osvikliga kärlek är grunden för hans löfte om liv, liv i överflöd, nu när vi lever som påskens människor.

Beth Elness Hansson
Lärare i exegetik vid Johannelunds teologiska högskola