I mitt arbete som forskare i företagsekonomi har jag vid ett par tillfällen följt och studerat organisationer som under en förhållandevis kort tid vuxit till att bli mycket framgångsrika företag. En gemensam egenskap för de organisationerna är att ledningen har utvecklat en mycket god förmåga att prata om och handla i linje med det man tror är viktigt ur ett längre, strategiskt perspektiv.

För några år sedan fick jag förtroendet att vara en del av EFS riksstyrelse. Jag fascinerades av de beslut, den vilja och överlåtelse som EFS första styrelser visade prov på i samband med att de skickade iväg sina första missionärer. Det verkade som att de drevs av en övertygelse och kallelse som var så djupt rotad i dem att de valde att handla på ett sätt som ur ett mänskligt perspektiv verkade orimligt.

» … jag sträcker mig mot det som ligger framför … « är Paulus ord i Filipperbrevet. För mig är de ett exempel på en strategisk ambition som uttalas i ord, men också omsätts i handling. I likhet med företagsledaren, som väljer att göra satsningar som kan beskrivas som osäkra, kan jag i mitt eget liv känna igen beslut och vägval som från början kändes tveksamma, men i förlängningen visade sig vara rätta och riktiga.

Vid flera tillfällen under de år jag suttit i EFS riksstyrelse har jag kommit tillbaka till den här bönen: »Låt vår styrelse vara lika modig och överlåten som de första EFS-styrelserna var«. I detta finns en utmaning att klara av. Vi som styrelse behöver både använda all vår kunskap och våra förmågor för att bedöma vilket alternativ vi ska välja. Samtidigt måste vi våga låta oss ledas in i det som vi i egen kraft inte kan förstå eller värdera.

Ibland kommer jag på mig själv med att fundera kring vad det är som vi fattar beslut om i riksstyrelsen som Gud på ett lite tydligare sätt ligger bakom. Det finns naturligtvis flera exempel på det och jag kan känna igen det i väldigt mycket som vår rörelse står för och arbetar med. Om jag ska välja ut två för mig lite tydligare exempel, skulle det kunna vara »Nya sätt att vara kyrka« och de öppningar vi börjar se i Somalia.

Jag är stolt över att tillhöra en rörelse som har förhållandevis enkelt att gå från ord till handling. En rörelse som har sina rötter i att göra det man upplever vara värt att satsa på för att nå det mål »… och vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus. Det är så vi ska tänka …«. Samtidigt som vi har ett arv att förvalta, har vi ett ansvar att föra hoppet och denna vilja att fortsätta välja rätt vidare – till nästa generation, till dem som är jordens Salt.

Krister Bredmar

styrelseledarmot i EFS riksstyrelse

• Della
• Twittra