Denna varma sommardag sitter jag uppkrupen i hängstolen som är fäst i trädgårdens enorma lönn. Grenverket breder ut sig som ett grönt tält ovanför mig, med flikar av himmelsblå bakgrund. Rakt framför mig ser jag växthuset, köksträdgården och fruktträden. Men nu rensar jag inte ogräs eller skördar, utan sitter bara här och dinglar med benen och försöker samla mina tankar.

Att vara ledig, att sitta i gungan och dingla med benen, kan vara svårt fast det verkar så lätt. Många av oss lever livet i ett högt tempo och att vila kan då vara svårare än det verkar. 

Ibland tänker jag på allt vi drömmer om, som ska ske just på sommaren. Högarna med olästa böcker som ska läsas, altanen som ska byggas, huset som ska målas, kanske sommarstugan behöver fräschas upp och eventuellt båten, för att inte tala om semesterresan där vi ska uppleva så mycket som möjligt.

De veckor vi har ledigt vill vi gärna fylla med så mycket, ibland så mycket att vi skulle behöva semester efter semestern. Det kan vara skäl för att stanna upp och fundera över livets rytm. Hur ser vilan ut i ditt liv?

Överallt ser vi behov, även som kyrka – avkopplingen under ledigheten kan därför bli ett dåligt samvete när alla »borde« är så många. När jag besökt andra länder kan jag som effektiv svensk i vissa sammanhang tänka: »Hur kan detta få ta så mycket tid? Tänk vad mycket mer de skulle kunna hinna om de snabbade på lite!« 

Det är en viktig fingervisning att Gud på Bibelns första blad vilade efter att han skapat allt. Att han ordnade en rytm för människan som inbegrep återhämtning – Gud såg på allt som var gott och stannade upp.

Ibland har jag dåligt samvete när jag sitter och dinglar med benen och ser ut över min trädgård eller när jag ligger och kikar upp i lövverket på lönnen. Men vilan har inte att göra med att jag inte vill göra det ena eller andra eller att drivkraften för alla projekt är slut. Nej, vilan handlar om att hitta rytmen som vi är skapade för: att stanna upp, se på det goda som Gud gett oss och få njuta. 

Gud kallar oss faktiskt till stillhet inför honom. »Var stilla inför Herren och vänta på honom« (Ps 37:7). »Var stilla inför honom allt levande« (Sak 2:13). »Lugn, besinna att jag är Gud« (Ps 46:11). När man blir stilla inför Gud sker något som har avgörande betydelse. Gud kan tala sitt ord, och jag kan höra. Det är en fingervisning om hur viktig stillheten och vilan är i våra liv. Där börjar det mest avgörande som handlar om att vara i relation med Gud.

Kanske är det dags att titta på listan över det du planerat denna sommar och fråga dig om det finns utrymme för ledighet, vila och stillhet. Och om det inte gör det, så kanske du ska planera om. Det innebär att du är rädd om dig själv och livets gåva som du fått.

• Della
• Twittra