Julens kärna

Vad innebär det att tro på en Gud som föddes till jorden för cirka två tusen år sedan? Teologen Tomas Nygren ger oss en lång och en kort version av julens budskap.

Den folkkäre programledaren Ernst Kirchsteiger hade någon gång vid 2020-talets början ett program där han visade hur man med enkla medel kunde designa egna fina julpynt. Medan han höll på att färdigställa ett av julpynten sa han att detta julpynt »skulle ropa ut julens budskap«. Med spänning lyssnade jag på fortsättningen. Hur skulle julens budskap sammanfattas här? Och jag måste erkänna att jag blev lite besviken när julbudskapet som kom bara var: »Nu är det jul!« Julens budskap blev förminskat till en årstidsangivelse. Jag minns att jag tänkte: Kanske är det bara detta som är möjligt att kommunicera på bästa sändningstid i TV i det sekulära Sverige? Det är fullt tänkbart att Ernst i ett annat sammanhang hade kunnat säga mycket mer om julens budskap.

Vad är då julens budskap? Svaret på den frågan innehåller fler aspekter än vad vi kanske ibland tänker på. Ett grundläggande svar finns i ett av de namn Matteusevangeliet ger Jesus:

»Den unga jungfrun ska bli havande och föda en son, och man ska ge honom namnet Immanuel (det betyder Gud med oss)« (Matt 1:23). Julens budskap är »Gud med oss«. Ingen mindre än Gud själv kom i det lilla barn som Maria födde. Det var Gud själv som alltid funnits som lät sig födas som människa.

Detta svar kan fördjupas. Egentligen finns här startpunkten för hela den kristna läran. Därför att Jesus föddes blev det tydligt att den ende sanne Guden – som uppenbarat sig genom skapelsen, genom sina handlingar i historien, och som genom sina profeter talat till Israels folk – var mer än vad han dittills visat. Jesus kallar sig Sonen, talar till Fadern, har samtidigt anspråk på att vara Gud själv och gör bara sådant som Gud kan göra. Han talar om Anden som ytterligare en gudomsperson som ska fortsätta att verka och uppenbara Gud. Ur detta drog kyrkan ut linjerna och tillbad både Fader, Son och Ande. Ur Jesu födelse växer även så småningom en treenighetslära fram.

En annan aspekt av »Gud med oss« är att Gud visar sig vara högst närvarande och aktiv i vår värld. Han är inte en avlägsen och passiv gud. Gud själv har skrivit in sig i mänsklighetens historia. Han har klivit in i en trasig värld och delat brustenhet, oförsonlighet, förkastelse och död. Här kan vi verkligen tala om »Gud med oss«. Kristen tro förkunnar det paradoxala budskapet att vi har en Gud som smakat begränsning. I Jesu födelse får vi se hur den allsmäktige böjer sig ner och bygger relation till oss genom att aktivt och nära möta alla livsutmaningar.

»Gud med oss« bekräftar dessutom kroppens och materians värde. Genom att »Ordet blev kött«, som Johannesevangeliet uttrycker det, visar Gud att kropp och materia i sig inte är problematiska, även om synden har skadat hela skapelsen, inklusive våra kroppar. Ingen människa är sedan syndafallet helt som hon borde vara, men det hindrar inte att Gud i Jesus blir kropp och materia. I Jesu födelse ser vi att det andliga och det kroppsliga inte är motsatser utan hör nära ihop.

Ytterligare en aspekt är att »Gud med oss« också är en förutsättning för korsets »Gud för oss«. Genom att Gud har blivit människa kan han gå in och ta vår plats, bära straffet för vårt uppror. I förlängningen av Jesu födelse bereds vi möjligheten att få ta emot hans liv och salighet.

Till sist vill jag lyfta fram att »Gud med oss« även räcker oss ett livsmönster, ett exempel att följa. Filipperbrevet kapitel två talar om att Jesus avstod från sin position, sin jämlikhet med Gud, för att tjäna, och hur han var lydig Gud »ända till döden, döden på ett kors«. Paulus säger att vi ska låta det sinnelag som fanns hos Jesus Kristus råda hos oss. Tidigare i sammanhanget har Paulus talat om »gemenskap från Anden« som en av förutsättningarna för att detta sinnelag ska bli möjligt. »Gud med oss« öppnar för »Gud i oss« – den helige Ande som vill forma oss att i Jesu efterföljd leva ödmjukt och tjänande.

Julens budskap handlar i och för sig om en tidpunkt, »Nu är det jul« – så långt hade Ernst i sitt TV-program rätt – men det innehåller så mycket mer. Julens »Gud med oss« talar om Jesu födelse, men drar med sig hela den kristna teologin. Skapelsens grundläggande godhet bekräftas, liksom människans värde, samtidigt som syndens verklighet tas på allvar. Förutsättningarna för den frälsning Gud räcker oss – Jesu korsdöd – ges. Samtidigt får vi ta emot ett tjänande livsmönster.

Kortversionen av julens budskap är att en frälsare är född – »Gud med oss«. Vi behöver det personliga anslaget som finns där. Jesus vill också födas in i våra liv. Den långa versionen av julens budskap är egentligen hela den kristna läran, och den behöver vi för att bättre förstå hur livet och Gud hänger ihop.

Låt oss fira julen, inkarnationens mysterium, med både den korta och den långa versionen för ögonen!