Det är tidig söndagsmorgon och Landcruisern skramlar fram mot en liten bykyrka drygt tre kvarts resa från Iringa. I baksätet sitter jag inklämd tillsammans Ruth Mwakatundu och Adelina Kilale, som båda är djupt engagerade i att rusta den unga generationen i bibelkunskap och ett liv i efterföljelse. I framsätet sitter min kollega Fredrik Weflö, som är samarbetskyrkopräst i Norrköping. Han samtalar med bilens chaufför, pastor Wallence Chaula, som är samordnare för stiftets alla bibelskolor. Efter någon mils körning plockar vi upp ytterligare en passagerare. Han får sätta sig i bagageutrymmet, som är utrustat med ett extra säte.
Idag är det en riktig högtidsdag. Elva unga män och kvinnor ska få sina diplom för fyra års hårt slit. På sin fritid har de alla gått den mycket gedigna bibelutbildningen TEE (Theological Extended Education). Nu ska alla tas emot som evangelister i sina egna församlingar. Uppdraget medför bland annat att de tillåts predika och undervisa på någon av församlingens sju olika »preaching points«.
Väl framme möts vi av vänliga leenden och glada röster och visas snabbt in i prästbostaden där pastor Anitha och hennes medarbetare ordnat fram frukost bestående av hönssoppa, majsgröt, bröd och sött te. Vi låter oss väl smaka. Förutom pastor Wallence Chaola och hans team finns också en präst från grannbyn med. Han ska tolka till engelska för gästerna från Sverige.
Gudstjänsten drar igång med en helt fantastisk procession under sång och dans och de där speciella tjuten som kvinnor i Tanzania är experter på att frambringa. Liturgiska och finstämda moment varvas med uppsluppen dans och olika körer. Ledare för olika grupper och verksamheter hälsas och applåderas. Pålysningar långa som en ordinär predikan varvas med vittnesbörd och ännu mer dans och dubbla kollekter. Timmarna går, men ingen tittar på klockan.
Efter pastor Chaolas predikan är det dags för diplomutdelning. Alla pastorer och medarbetare från bibelskolan ställer upp sig i en lång rad. Diplomen vandrar genom allas händer innan de räcks till studenterna. Jag står längst ut på kanten, eftersom jag har tilldelats hedersuppdraget att representera EFS förre missionsföreståndare Stefan Holmström. Det var han som en gång i tiden var med och startade det framgångsrika bibelskolearbetet, som idag bedrivs i stiftets samtliga 120 församlingar.
Kramar, pussar och jubel. Mer sång och dans. Sedan vidtar auktion på kyrkbacken. Ägg, tomater, lök och en godispåse går under klubban. Men mest jubel blir det när en livs levande höna bjuds ut.
Gudstjänsten övergår i kyrklunch på pastor Anithas innergård. Studenterna hedras med applåder, tal och kramar.
Mina ögon tåras och jag tänker att vi behöver allt det här. Hungern efter att djupdyka i Guds Ord. Det strategiska arbetet att rusta den nya generationen. Glädjen, innerligheten och värmen i gudstjänsten. Och känslan av att det får ta tid.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet