Jesusfokus på Oaskonferens

– Jag har aldrig sett en sådan massinvasion i ett Oas-sammanhang förut.
Mats Törnqvist, lokalansvarig för Oaskon­ferensen i Jönköping, är full av glädje och tacksamhet när han ser alla människor som väller in till kvällsgudstjänsten i Idrottshuset denna varma julikväll.

För andra året i rad fyller tusentals människor arenan under fyra dagar för att lovsjunga, inspireras och tillsammans rikta blicken mot Jesus. För det är det som är temat för årets konferens: »När de såg upp, såg de ingen utom Jesus« – taget ur Matteusevangeliet 17:8 när Jakob, Petrus och Johannes står med Jesus på härlighetens berg. Hans Weichbrodt, inspiratör för Oasrörelsen, förklarar tankarna bakom temat:
– Där på berget börjar Jesus helt plötsligt stråla och det blir så tydligt att han inte bara är människa utan också Gud. Vi tror att det i vår tid finns ett stort behov av att slå på den spik som är den kristna kyrkans DNA: tron på Jesus Kristus.
Jesusfokuseringen är något som märks tydlig i Oas och det genomsyrar konferensen både när det gäller gudstjänsternas utformning, där lovsången och förbönen får en stor plats, förkunnelsen och seminarier.
– Vi baserar inte våra konferenser på några spektakulära namn eller talare som ska dra folk. Vi vill att det ska vara ordet i sig – Jesus – som drar, säger Hans.

Till vardags arbetar Mats Törnqvist som komminister i Bankeryds församling norr om Jönköping.
– Jag har längtat och bett för att Oasmötet skulle komma till Jönköping i minst tio år, säger han.
Mats kom i kontakt med Oas tack vare en kollega i början av 2000-talet. Han hade saknat ett sammanhang där tuffa frågor fick ställas och där det gick att få vettiga svar. Mats besökte Oaskonferensen i Värnamo och hittade det han sökte.
– Jag är otroligt tacksam för Oas. Det finns en gedigen och god bibelundervisning inom rörelsen. Och de tar fasta på den helige Ande. Det är en av Oas styrkor.

 Kvällens talare är syster Karin från Helgeandssystrarna i Alsike. Om det är det välbekanta namnet eller det fria inträdet som skapar den stora tillströmningen till Idrottshuset ikväll låter vi vara osagt, men att det är välsignat råder ingen tvekan om. Arenan är närapå fullsatt och syster Karins vittnesbörd, som hon för fram med en hel del humor och självdistans, lämnar knappast någon oberörd. Gudstjänstdeltagarna får ta del av berättelser om några av alla de asylsökande som hittar sin fristad hos systrarna, något som kräver en tillit till Gud och som även får uppmuntra deltagarna:
– Vi måste våga släppa taget och lägga oss i Jesu kärlek. Vi har nu fantastiska dagar då vi får fylla på våra förråd, men när vi har fyllt på förråden så måste vi visa på Jesu kärlek. Jag tror inte vi omvänder människor med ord, så mycket som med handling. Ser människorna kärlekshandlingarna kan de förstå att saker och ting passar ihop, predikar syster Karin.

För Mats är Oas sammankomster ett tillfälle för påfyllnad.
– Oas har betytt väldigt mycket för mig. Fråga vem som helst av mina arbetskamrater, säger han. Sedan jag började springa på Oasmöten har jag blivit en helt annan människa. Både frimodigare och tryggare i den kristna tron.
Mats hoppas att det även ska göra skillnad i regionen, trots att Jönköping är en stor väckelsebygd.
– Det var därför jag längtade så mycket efter att Oas skulle komma hit. Vi har flera stora kyrkor, men alla kör ju sina egna race. Har inte vår Herre pratat om det här med ekumenik? Om vi jobbar tillsammans så kan det hända mycket, det är jag övertygad om.
Mats förklarar att ekumeniken har ökat på många av de platser där Oas haft sina konferenser.
– När konferensen är slut har kyrkorna fortsatt att träffas över gränserna.

I höst går Mats i pension och under avslutningsgudstjänsten som hålls på tacksägelsedagen kommer hans nya frimodighet att märkas.
– Det blir ett »mini-oas« med mycket lovsång och jag kommer att bjuda in till smörjelse med olja och personlig förbön med handpåläggning. Det hade jag aldrig vågat för ett antal år sedan, avslutar han.