Under april-maj hålls årsmöten inom aktiebolag och i ideella/ekonomiska föreningar. Även olika kyrkor och EFS har som regel sina årsmöten under den här tiden. Årsmöte (=antal representanter) får del av styrelsens rapport från det gångna året och har till uppgift att godkänna/inte godkänna redovisningen. Styrelsen har ju under året lett organisationen på delegation. Årsmötet ska också välja ny styrelse och nu kan det bli knepigt. Det är inte ovanligt att en blandning av okunskap och bristfällig professionalitet lätt skadar både styrelsearbete och organisationen.

Om årsmötet kan liknas vid riksdagen så är styrelsen regering. I riksdagen debatteras olika åsikter och fraktioner. Så är det också i en sund demokratisk före-ning. I riksdagen ges mandat för bildandet av regering, ett arbetslag, som ska dra åt samma håll, hela landets bästa. På liknande sätt är det med styrelsen. Den väljs av årsmötet för att leda organisationen och styrelsen utgör arbetslaget som ska dra åt samma håll och värna om hela organisationen.

Det betyder att i regeringen är riksdagsdebatten över. Nu gäller det att hjälpas åt. På samma sätt är det i en styrelse. Årsmötets debatt är över och nu gäller det lojalitet till hela organisationen (inte de gamla fraktionerna) och att hjälpas åt att värna och utveckla organisationen. Det är ledamöternas mandat, ansvar och glädje.

Efter att ha utbildat styrelser i många år, även i kristna sammanhang, undrar jag: Varför vi inte kommit längre i vårt sätt att hantera styrelseval och styrelsearbete?

Att gå från riksdagsledamot till regeringsledamot handlar om att, på ett sätt, byta lojalitet. Här kan man alltså hamna i en situation att rösta emot sin gamla fraktion. Det är inte något konstigt med det. Det är helheten som räknas.

Som styrelseledamot representerar man därför alltid hela organisationen, inte längre en fraktion.

Låter det konstigt? Inte alls. Det är styrelsens uppdrag att alltid värna om företaget eller organisationen. Därför måste styrelsen innefatta olika kompetenser för att kunna skapa helhet, inte för att fortsätta »riksdagsdebatten« i styrelserummet.

Carl Hamilton (styrelseledamot i Systembolaget) yttrade sig i en styrelsefråga under rubriken »som privatperson«. Omedelbart blev bolaget tvunget att gå ut med en dementi. Varför? Därför att hans inlägg kunde tolkas som varandes styrelsens uppfattning, vilket den inte var. Det går inte att låtsas vara privatperson när man sitter i en styrelse.

Vad visar detta? Jo, att problemet att ändra sin roll när man går från årsmötesrepresentant till styrelseledamot finns överallt. Det är väl känt och alltså inte konstigt. Kruxet är att vi inte undervisar om det i styrelseutbildningar eller utifrån föreningstraditionen.

För ett fruktbärande styrelsearbete behöver blivande styrelseledamöter förstå att rollen ändras när man blir vald. Förhoppningsvis har valberedningen redan lyckats förmedla till sina kandidater vad som gäller.

• Della
• Twittra