Girlpower när Johannelund var i dialog med Afrika

Fem kvinnliga forskare med fokus på Afrika presenterade sina påbörjade teologiska projekt på konferensen Dialogue with Africa vid Johannelunds teologiska högskola i Uppsala.

De projekt som presenterades på konferensen hade en stor bredd. 

– Det var ett unikt möte och ett av de första i sitt slag, säger Beth Elness-Hanson, högskolelektor på Johannelund, efter konferensen. 

Det kvinnostärkande perspektivet fanns, förutom i det faktum att det var fem kvinnliga forskare som presenterade sina doktorandarbeten, även i projekten i sig. 

– Vår konferens handlar om att uppmuntra den vishet och kunskap som afrikanska kvinnor besitter samt att vara en samlingspunkt för interkulturella utbyten, förklarar Elness-Hanson.

Bland forskarna var länderna Madagaskar, Sydafrika, Etiopien och Norge representerade.

Norska pastorn Kjersti Wee baserade sin studie på Madipoane Masenyas så kallade Bosadi Approach när hon fördjupade sig i madagaskiska kvinnors bibelstudievanor utifrån Ordspråksboken 31: Lovprisning av en god hustru.

Thokozile Phiri utgick ifrån en sydafrikansk anglikansk kyrka och undersökte den roll som församlingen kan eller bör spela när kvinnor utsätts för sexuella trakasserier. På frågan varför hon valt att fokusera på kvinnor svarar hon att »kvinnor är kyrkans ryggrad – utan dem är kyrkan ingenting«. 

Konferensen var ett samarbete mellan Johannelunds teologiska högskola och VID vetenskapliga högskola i Norge och arrangerades av Beth Elness-Hanson, Johannelunds rektor James Starr och Knut Holter, professor vid VID. Den sistnämnde kommenterar konferensens betydelse med hänvisning till Johannes vision i Uppenbarelseboken 7:9.

– Vår tids kyrka kommer från och är kallad till att tjäna varje nation, stam, folkgrupp och språk, och som forskare har vi ett ansvar att dela vår kunskap med kyrkan.

Holter är särskilt stolt över att de lyckats sammanföra en sådan bredd på de teologiska projekten. 

Sofanit T. Abebe och Fanos W. Tsegaye, båda med etiopisk bakgrund, studerar på ett brittiskt universitet och avhandlar tidig etiopisk teologi i sina akademiska projekt.

Abebes arbete omfattar en jämförelse mellan Första Henoksboken och Första Petrusbrevet. I dag används den förstnämnda skriften mestadels i den etiopiska och eritreanska ortodoxa kyrkan.

Tsegaye i sin tur fördjupar sig i böner som riktas till Kristus och i Jesu roll som förebedjare, medlare och domare i evangeliska och ortodoxa kyrkosamfund. 

Det avslutande panelsamtalet landade i att kunskapsutbytena i dagsläget behöver ökas och att vi alla behöver ta tillvara på den kompetens som kommer från den afrikanska kontinenten. Det handlar i hög grad om just utbyte av kunskap.

Under panelsamtalet förstärktes även behovet och efterfrågan av afrikanska studier. Studenten Zo Ramiandra Rakotoarison från Madagaskar hade följande reflektioner.

– Jag upplever att det finns ett slags orättvisa mot afrikanska eller icke-västerländska forskare och idéer. Under mina studier har det varit svårt att hitta afrikanska forskare som arbetat inom mitt ämnesområde. I stället har jag fått förlita mig på teologisk litteratur med västerländska perspektiv.