Förvandlade hjärtan

»Jag saknar dig bror. Jag ska bli pappa!« Det här meddelandet fick min man nyligen. Den blivande pappan är en människa som vi älskar mycket. För tre år sedan möttes vi för första gången och han hade då följt Jesus i några månader. En gemensam vän hade vittnat för honom på den lokala puben, och det blev starten på hans liv som en Jesu lärjunge. Vår vän lämnade ett liv som yrkeskriminell och drogberoende. Det liv och de människor som format honom och hans identitet fanns inte kvar – vem var han nu? I dag längtar han tillsammans med sin fru efter deras första barn. Gud har satt dem på en plats där de får vittna, be och betjäna människor. Det som har varit vår väns mörker och smärta har Gud vänt till ett vittnesbörd om Hans oerhörda kärlek och makt. I dag är vår vän en man som doftar av Kristusfrihet.

Någon dag efter att vi fått de goda nyheterna om ett nytt, litet liv, drack jag förmiddagskaffe med solen i ansiktet och en nyskriven lovsång i öronen. Min vän som skrivit lovsången lever med konstant smärta på grund av en kronisk sjukdom och jag tänker på hennes resa de senaste åren. Det började med en längtan efter att hon skulle få bli använd av Gud och se vad Han har utrustat henne till. Men rädsla, jämförelse med andra och en förlamande prestationsångest stod i vägen. Hon kunde alla »rätta« svar på det som stod i vägen (det finns inget att vara rädd för, jag behöver inte jämföra mig med andra, jag kan inte prestera inför Gud). Men det gick inte att tänka sig till den förändring som hon längtade efter. Men som ett svar på hennes längtans rop förnyade den helige Ande hennes sinne. I dag är hon inte rädd, jämför sig inte och har lämnat prestationsångesten bakom sig. Hon har fått en ny frihet i sitt liv och är ett redskap för Gud.

Varför berättar jag om de här människorna? Jo, för att trots att deras liv är väldigt olika har de en gemensam erfarenhet av att ha fått förvandlade hjärtan. Det är en förvandling som ingen människa kan skapa i sitt eget liv. Som det står i Hesekiel 36:26–27: »Jag ska låta en ny Ande komma in i er. Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött. Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.«

En bön om hjälp till Hjälparen var startskottet på en förvandling. Är de »färdiga«, förvandlade till fullkomlighet? Såklart inte! Målet har heller inte varit att bli »färdig« utan att bli mer beroende och förstå vem jag är i Kristus – däri ligger friheten. Det är i vårt beroende av den Helige som vi blir sant fria, kan utrustas för tjänst för Hans rike och fungera i de gåvor vi har fått.

Paulus skriver i Romarbrevet 8:14–17: »Alla som drivs  av Guds Ande är Guds barn.  Ni har inte fått slaveriets ande så att ni på nytt måste leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets  Ande, och i honom ropar vi: ’Abba! Far!’ Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. Och är vi barn så är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom för att också förhärligas med honom.«

Vilket löfte! Vi ska inte skapa en förändring i oss själva, av oss själva. Låt oss i stället be om att få bli uppfyllda av Anden, Hjälparen och ropa: »Abba! Fader!«

 

Helena Cashin,
biträdande ansvarig utgivare Budbäraren