På kansliet i Uppsala delar EFS ekonomi- och personalchef Annika W Gunnarsson rum med de nyutbildade ekonomerna Simon West och David Odebäck, som tycker om att de i sitt arbete får ta mycket eget ansvar och hela tiden lär sig nya saker. Skillnaden mellan att arbeta på en icke-kyrklig arbetsplats och för EFS blir kanske som störst när gudsperspektivet lyfts in. Inte minst när det handlar om frågor som rör ekonomi.

– Vår verksamhet bygger på förtroende och insamlade medel. Det ger oss ett extra ansvar att förvalta rätt. Vi är kostnadsmedvetna och söker alltid effektiva lösningar.

Både Simon och David har medvetet valt ett arbete där syftet är högre än lönen.

– Det finns ett starkt personligt engagemang. Här känner jag att jag får göra det jag är intresserad av och bidra med mina gåvor, säger Simon, och David fyller i:

– Arbetet är väldigt varierat och det finns en fin gemenskap mellan kollegorna.

Under resten av 2017 krävs en rejäl kraftsamling för att nå årets budgetmål. En oroande situation, medger Annika, men uttrycker samtidigt stort hopp om att pengarna ska komma in. Exakt vilka konsekvenserna skulle bli om budgetmålet inte nås, har Annika, Simon och David svårt att svara på. Att det på ett eller annat sätt kommer att påverka EFS arbete i Sverige och internationellt, är de alla överens om.

– Det kommer att bli väldigt tufft om vi tvingas minska personalstyrkan. Vi är beroende av en viss grundstruktur för att verksamheten ska fungera, säger Simon.

Att EFS kansli flyttar till nya lokaler är ett led i att effektivisera, menar Annika:

– I stället för att betala hyra till någon annan nyttjar vi nu våra egna befintliga lokaler. Det är en rejäl besparing inte bara i år, utan för lång tid framöver.

2016 blev kampanjen »Afrika svälter« en stor insamlingssuccé, samtidigt som gåvorna till den ordinarie verksamheten blev drygt tre miljoner kronor under budget. Annika tycker att det var fantastiskt att se människors engagemang, samtidigt som hon ser en utmaning med allt för mycket ändamålsdestinerade gåvor.

– Det gör att pengarna blir låsta till ett visst ändamål och inte kan användas där de behövs bäst. Om gåvorna överstiger anslaget till ett visst projekt kan vi inte använda dem till ett liknande projekt där gåvor inte strömmar in i samma utsträckning. Det gäller både projekt i Sverige och i missionsländerna.

Annika, Simon och David vill därför slå ett slag för att ge regelbundet till »EFS mission – där det bäst behövs«, som möjliggör att hela gåvosumman går till det missionsuppdrag som årsmötet beslutat att EFS ska verka för.

• Della
• Twittra