Vi slår oss ner i de insuttna fåtöljerna i fikarummet, och medan jag hämtar te och kaffe plockar Isak upp en gitarr och börjar spela några taktfasta ackord.

– Det var något jag lärde mig på folkhögskolan, berättar han.

– Innan jag började här hade jag blivit rödblommig och börjat svettas bara av tanken på att stå på scen – men inte längre. Nu är jag med och leder lovsång.

Folkhögskoleåret i Jämtland blev mycket mer än bara ett mellanår för Isak. Och mycket handlade om den varma miljön och gemenskapen. KRIK-linjen på Åredalens folkhögskola kombinerar träning, friluftsliv och bibelundervisning och lockar ofta unga som inte känner sig hemma i traditionella bibelskolor. 

– Jag kollade först på Mariannelunds folkhögskola, men när jag hittade KRIK-linjen med fjäll, snowboard och natur kände jag direkt att det passade mig bättre. Ett varmt kristet sammanhang, men inte så stillasittande.

Åredalens folkhögskola har också en stark betoning på gemenskap, och många av eleverna bor på skolan. 

– Internatet är ett ställe där man verkligen »gnuggas« mot varandra. Det handlar om allt från matlagning och disk till att lära sig att visa hänsyn. Men vi ser också hur ungdomar blommar ut tack vare den här gemenskapen, varje år. Här blir lärjungaskapet väldigt praktiskt, säger Björn Sylvén, en av linjens lärare.

För Isak, som är snowboardåkare, var det just kombinationen av rörelse, gemenskap och fördjupning som blev en sådan fullträff.

– Det kändes som ett stort läger som aldrig tog slut. Man levde nära varandra, åt, tränade, bad och växte tillsammans.

Under samtalets gång återkommer Isak flera gånger till att han var ganska blyg och tillbakadragen innan han började på skolan. 

– Jag tog inte så mycket plats innan. Jag väntade hellre på att andra skulle komma till mig. 

En konkret utmaning var när eleverna fick i uppdrag att intervjua främlingar om tro.

– Det var jättejobbigt! Jag klarade bara att stå bredvid och lyssna först. Till slut vågade jag själv gå fram och börja prata med nya människor. Men om jag skulle göra om det idag skulle det gå utan problem.

För Isak blev KRIK-året också ett år av andlig fördjupning. Genom bibelundervisning, andakter, lovsångskvällar och vardagssamtal växte både förståelsen och relationen till Gud.

– Jag fick en starkare klarhet i vad Jesus gjort och hur tron fungerar. Men också en insikt om att tron inte alltid känns. Gud är inte bara känslor – han är där hela tiden.

En av höjdpunkterna under året var en helg i oktober, då kyrkonätverket Lighthouse samlades för en internationell träff i Åredalen. Ett hundratal deltagare från olika delar av världen deltog.

Läraren Björn minns konferensen tydligt:

– Isak var egentligen den enda från klassen som verkligen kastade sig in i den där helgen och jag minns att jag var lite förvånad. Från att ha varit väldigt blyg i början av terminen så hängde han plötsligt med killar från Hawaii, engagerade sig och hjälpte till med det praktiska. 

Isak berättar att det kändes som att en stor familj kommit på besök. 

– En av deltagarna kände att han hade ett tilltal till mig, och sedan läste han från Jeremia 29:11: »Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens, för att ge er en framtid och ett hopp.« Det har blivit ett ord jag burit med mig sedan dess. En påminnelse om att Gud har en plan för mig.

Efter året på KRIK valde Isak att stanna kvar i Jämtland och bo i kollektiv med tre vänner från klassen. Han har också fortsatt engagera sig i Åres Lighthouse-grupp, en liten församlingsgemenskap med betoning på vardagskristendom som finns på flera skidorter. När vi träffas jobbar han som förskole-vikarie – ett sammanhang där både de sociala och andliga växtåren fått bäring.

– Det jag lärde mig om ledarskap har jag verkligen nytta av. Att leda handlar inte alltid om att stå längst fram heller. Ibland leder man från sidan, genom att lyssna eller stötta. Det här året gjorde mig tryggare i det.

Och drömmen för framtiden?

– Först ska jag bli brandman och sedan får vi se. Kanske familj. Kanske teologistudier längre fram? Kanske utlandstjänst. Men jag vet att Gud har något gott i åtanke, och att han har en plan för mig. 

• Della
• Twittra