Har du också använt dig av Läkeroltricket? Alltså tagit tablettasken till hjälp för att klara av att lyssna klart på en predikan? Jo, jag är skyldig. Nu senast i somras under en gudstjänst på Mobacken i Skellefteå när prästen frågade vilken färg vår Gud var. Är Gud blå, röd eller grön? »Hur flummigt får det bli?« hann jag tänka innan jag famlade efter en medhavd Läkerolask. Saltlaktrits.

Någon gång där, mellan den andra och tredje tabletten, insåg jag: Min irritation berodde bland annat på att jag var ganska nöjd med min monokroma gudsbild, och hur jag ville lyssna till och tillbe honom. Sedan dess har jag grunnat mycket på det där. »Stå fasta och var stadigt rotade i honom, så att ni tillsammans med alla de heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er.« Ur Efesierbrevet 3:17-19.

Ser du att bredden kommer först i uppräkningen? Inte höjden. Inte djupet. Det är som om Gud vill påpeka detta speciellt. Kanske för att vi ska fatta att Gud är mer än det vi (hittills) lyckats ringa in, även på bredden. Jag minns när jag som ung, entusiastisk och nyinvald styrelseledamot i Skellefteå EFS baxnade över hur mycket klokhet som fanns i styrelsen. Bosse Lindberg, Anders Norberg och alla andra turades om att tala, och även om de tyckte olika i sakfrågor höll jag hela tiden med den senaste talaren. Allt var klokt. Jag var omringad av vishet.

Lite samma känsla hade jag efter mitt första sammanträde i våras med EFS riksstyrelse. Svåra frågor diskuterades, men jag var imponerad av alla kloka inlägg och ett hänsynsfullt samtalsklimat, även de gånger åsikterna gick isär. Jag är tacksam över förtroendet att få vara med i detta sammanhang och ska göra mitt bästa för att bidra med min färgskala samt lära mig av andras.

Du, jag och alla andra medlemmar behövs i vår rörelse. För, precis som det står, är det först tillsammans som vi kan fatta mer av hur Gud är. Tänk om just bredden är EFS speciella bidrag till kristenheten? Eller ditt speciella bidrag i EFS? Målet är inte att vi ska tycka exakt lika i alla frågor, utan att vi tillsammans kan visa en större del av Jesus. Och tacksamt konstatera att vi ändå bara har skrapat på ytan.

Min bön är om detta »tillsammans« – att vi ska få göra EFS till en livsnära rörelse som når de medmänniskor som finns i våra respektive sammanhang.

Till sist, tack Senitha Olsson för en riktigt ögonöppnande predikan om Guds olika färger och dina konkreta tips på hur jag kan upptäcka mer av Gud.

Roger Wikström

Ledamot i EFS riksstyrelse

• Della
• Twittra