Berikande äventyr för praktikanter

Två månader av EFS praktikantprogram hade passerat när Budbäraren träffade Etiopienpraktikanterna Linda Martinson och Rebecka Lennse på Hope for Childrens huvudkontor i Addis Abeba.

Efter en lång inlärningsperiod för att komma in i kulturen, språket och lära känna de nya kollegorna kunde Rebecka och Linda äntligen påbörja sitt uppdrag. Praktikanterna, utsända av EFS, fick i uppgift att genomföra en utvärderingsstudie av Hope for Children in Ethiopias (HCE) inkomstgivande projekt, bestående av bland annat yrkesutbildningar för unga människor som lever på gatan samt prostituerade.

– Vi intervjuade lärarna samt 25 killar och tjejer som deltagit eller deltar i de olika programmen. Sedan presenterade vi en studie för personalen där vi evaluerade organisationens strategier och metoder, och föreslog sedan vissa förbättringar.

De som deltar i programmen är ofta psykiskt tyngda av sitt förflutna och Linda önskar att HCE arbetade mer bearbetande i de enskilda samtalen – något som inte prioriterades med tanke på kulturen, märkte Linda.  

– Vissa livshistorier är tyngre att lyssna på än andra och vi märker att det finns många öppna sår men tyvärr mindre utrymme för bearbetning. Man behöver nog prata om det förflutna, hur man påverkas av det och hitta en lösning för hur man går vidare. Samtidigt uttrycker nästan alla ungdomarna att de har fått hopp genom programmet i HCE, vilket är fantastiskt! Vissa som inte har fått ett jobb berättar att de har fått nya perspektiv på livet, sig själva och världen, säger Linda.

Rebecka uppskattar Hope for Childrens holistiska arbetssätt – att man likt Mekane Yesuskyrkan, som många av lärarna och eleverna har koppling till, strävar efter att ande, själ och kropp ska upprättas. Under hela året har organisationen inslag av kristna värderingar. 

– Ungdomarna får lära sig att ta hand om sig själva och däri ingår det andliga. Sedan tror jag att de pratar om det andliga på ungdomarnas villkor. Jag tycker att det är skönt att det inte är en evangeliserande verksamhet först, utan att det är en välgörenhetsorganisation som jobbar med hälsan hos ungdomarna och hjälper dem att dra sig ur sina destruktiva liv. Sedan kanske tron kommer efteråt, säger Rebecka. 

När de riktade sig till organisationerna som stödjer HCE:s verksamhet betonade de vikten av att stötta visionen om att bli inkomstgivande. Linda nämnde läderverksamheten som ett exempel. Hon hoppas att HCE kan utveckla långsiktiga arbetsplatser för de som har gått frisör- och kockutbildningarna.

De pratade vidare om nackdelarna i att öronmärka donationer.

– En viktig del i partnerskapet är att EFS kan bidra med pengar och låta HCE som förstår kulturen och samhället stå för kompetensen. De har förmågan att distribuera pengarna där det behövs mest. Ett konkret exempel på det fick vi se när Anna Claesson från EFS och missionären Elias Tranefeldt under ett partnermöte ställde frågan »Vad vill ni göra?«, förklarar Linda.

När vi besökte kontoret var en grupp från EFS på besök tillsammans med reseledaren Paul Persson. Linda och Rebecka visade runt resenärerna och tolkade när HCE-grundaren Yonas Tesfaye gav en genomgång av verksamheten.

När de inte var på HCE lärde de sig amarinja, träffade kompisar, gick i kyrkan, lyssnade på etiopisk jazz och gick på museum. Rebecka dansa­de även etiopisk modern dans med afrikansk musik. 

I fortsättningen föreslog praktikanterna att EFS skulle skicka ut missionärer till organisationen för att undervisa vid de teologiska utbildningarna.