Ibland hamnar vi vid vägskäl. Om vi inte vill stanna upp måste vi välja väg. Men åt vilket håll skall vi gå? Vilka konsekvenser får vägvalet? Vägvalen kan vara stora eller små och ibland kan vi undra vart vi skulle vara om vi tidigare valt andra vägar. Det tjänar inte mycket till att fundera i dessa senare banor, mer än att det kan lära oss förstå att de val vi gjort påverkar kommande vägval. Vi är på väg och valen är viktiga.
Vad påverkar dina val? Varför väljer du som du gör? Till syvende och sist gäller det själva livet. Det som pågår just nu. Vid vägskälen är det självfallet bra att ha backspeglar – men viktigast är framrutan. Må dina och mina vägval framöver vara visa, oavsett vilka konsekvenser de som tidigare tagits fört med sig in i nuet.
Efter tre händelserika år som rektor på Johannelunds teologiska högskola har jag gjort ett vägval och går nu vidare. Vi har haft glädjen att föra goda nationella och internationella akademiker till skolan som affilierade forskare. Något som gett oss ett rikt tillflöde av uppfriskade och inspirerande tankar. Vi har startat upp två nya centrumbildningar, en för kristen själavård och en för apologetik. De är i sina lindor men kan bli till något riktigt bra och viktigt för enskilda, föreningar och församlingar.
Efter hårt arbete har vi också fått se hur Universitetkanslerämbetet och Utbildningsdepartementet givit oss examensrätt för både magister- och masterexamen. Det bådar gott för att kunna erbjuda väl förberedda medarbetare till tjänst i ett alltmer sekulariserat Sverige.
Efter ett arbete med kontakter i Sveriges riksdag har vi för första gången fått statliga forskningsmedel. Vi har knutit en viktig akademisk tidskrift – Theofilos – till oss. Roseniusdagar och reformationssymposiet har resulterat i bokproduktion. Och nyligen har en docenturnämnd inrättats. Man kan därmed bli utnämnd till docent vid vår högskola.
Jag har alltså haft förmånen att få leda skolan i flera vägval med påtagligt goda konsekvenser. Ett uppdrag är utfört och nu går jag vidare.
Men efter en överenskommelse med högskolestyrelsen behåller jag vissa uppdrag som gäller Johannelunds externa relationer. Jag blir även kvar som ordförande i docenturnämnden.
Den goda relationen fortsätter på så sätt även på vägen framåt – till nytta och i ömsesidig glädje.
Ni som läser detta. Håll Johannelund nära era hjärtan. Johannelund behöver ert stöd – på många sätt. Och svensk kristenhet behöver Johannelund.
Stort tack för det som varit. Nu går vi vidare. Må Herren välsigna våra vägar och våra vägval framöver.
»Må Herren, din Gud, tala om för oss vilken väg vi skall gå och vad vi ska göra« (Jer. 42:3 Folkbibeln).
Kjell O. Lejon,
Rektor vid Johannelunds teologiska högskola
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet