Ordet »prepping« får mig att tänka på att bunkra konserver, köpa spritkök och fylla vattendunkar. Men Jonas Ahlforn inbjuder mig till ett vidare perspektiv.  

– Jag vill öka min beredskap för att vara redo att hjälpa andra, säger Jonas. Prepping är en diakonal fråga och drivkraften är att jag kan få göra något för min granne. Tänk att leva lite mer generöst.

Jonas är präst i samarbetskyrkan Sörbykyrkan i Örebro och instruktör via Civilförsvarsförbundet för Hemberedskap i händelse av kris och krig. Han har nyligen skrivit Prepperprästens beredskapsbok, som berör både vad som förväntas av oss som individer vid en samhällskris och hur vi kan samarbeta i extrema situationer. 

Jonas menar nämligen att välståndet i vårt land kommer utifrån samarbete – vi växer i gemenskap, och detta gäller även om krisen drabbar oss. 

– Min dröm är att få kyrkor att reflektera över de här frågorna och inse att små medel kan göra skillnad. Om engagerade ledare, styrelse och anställda har gjort sina grundläggande förberedelser hemmavid, innebär det ökade förutsättningar för kyrkan att fortsätta sitt arbete även om en samhällskris drabbar oss. Kyrkan behövs i krisen. Tro, själavård och omsorg är inget extra tillval, utan något fullständigt basalt. Om kyrkans engagerade inte är förberedda, innebär det att även kyrkan kommer befinna sig i en akut krissituation, när den behövs som mest.

För nio år sedan bodde Jonas med familj, liksom jag, i Piteå. Jag hade fött barn och strax därefter blivit väldigt sjuk, och Jonas och hans fru Sara var snabba att besöka oss. Jonas kom med matlådor till sjukhuset och Sara tog med saffransbullar till vår lägenhet när vi fått komma hem. Är praktisk omsorg något som faller sig naturligt för dem, eller är det ett resultat av ett viljebeslut? Jonas berättar:

– För Sara kommer det naturligt, för mig har det mer varit en insikt jag kommit till. För ungefär 15 år sedan bodde min mamma med sin man och mina halvsystrar i Nordnorge. Dagen innan midsommar tog min mammas man sitt liv. Jag flög upp dagen efter, och den tiden blev ett uppvaknande för mig när det gäller att bry sig om människor, mitt i denna fullständiga kris. Krisbemötandet där var annorlunda än vad jag mött tidigare. Mina systrar var 10 och 7 år gamla. Människor kom och knackade på och tog med dem ut för att leka. 

Jonas minns att ingen kom med blommor, men bröd, bullar och grytor vällde ur alla vrår. Ingen verkade tänka att de inte skulle störa eller frågade »Skulle ni vilja … ?« – Folk bara kom. Människor slöt upp, ordnade allt kring begravningen och hjälpte till att packa familjens grejer för hemflytt till Sverige.

– Efter begravningen kom jag tillbaka till Sverige och inte en enda vän ringde för att fråga hur det var. Jag låste in mig i en vecka, kände mig övergiven och ensam. Till slut var jag tvungen att själv ta kontakt med en kompis och fråga varför de inte hört av sig. Då fick jag veta att mina kompisar pratat mycket om mig och vad jag gick igenom. De hade suttit i ring och bett för mig men inte ringt mig – för de ville inte störa. Och där satt jag i en lägenhet och kände mig ensammast i hela världen.

Denna erfarenhet var en ögonöppnare som ligger till grund för mycket i Jonas liv, som han därefter har fått träna sig i. 

– Vi måste gå från goda intentioner till förändrade beteenden: våga ta kontakt med människor, ta initiativ och inte vänta tills det värsta har gått över.

– Vi tränar oss genom att agera, det finns ingen väg ifrån det. Börja med att säga hej till grannen. 

Vad vill du säga till alla som blir stressade och kanske får ångest av tanken på att förbereda sig för kris? 

– Ångesten finns redan. Vi ser nyheterna, hör om skenande elpriser och matas med mycket negativt, men när vi möter det negativa med handling lindras nöden. Budskapet i både boken och kurserna jag håller är att vi behöver ta varandra i handen – »det här grejar vi!« Prepping behöver inte betyda själviskhet, det kan betyda gemenskap. Människor som är beredda kan rädda liv. Och om vi siktar in oss på gemenskap och samarbete preppar vi aldrig förgäves. Här kan kyrkorna göra en stor insats.

• Della
• Twittra