Hur vet man om en annan människas tro är äkta? Är det en viss nivå av kunskap? En förmåga att resonera kring sina känslor om tron? I det här numret av Budbäraren får du ta del av flera perspektiv på den svåra, riskfyllda och komplexa situation som många konvertiter i Sverige i dag lever i, bland annat genom artikeln om Esme och vittnesbördet från Hammarbykyrkan.
2017 publicerade SVT en uppmärksammad artikel om de frågor som kristna konvertiter fick av Migrationsverket. Detta blev startskottet för en bredare diskussion om hur myndigheten bedömer konvertering som asylskäl. Artikeln följdes av den innovativa webbsidan Är jag kristen?, där vem som helst kunde svara på de frågor som konvertiter fått vid sina intervjuer. Resultatet blev tydligt: många sedan länge kristna, inklusive präster, hade svårt att svara på frågorna.
2024 presenterades en uppdaterad version av Konvertitutredningen, en rapport framtagen av nätverket Rätt till tro och Människorättsadvokaterna. Den visar att trots vissa förändringar så kvarstår stora brister i systemet. Fokus har visserligen förskjutits från »husförhör« till att konvertiter ska kunna uttrycka sin tro i ord och med känslor. Men rättssäkerheten brister på flera punkter: rapporten visar till exempel att risken för avslag i högsta grad beror på var i landet du bor och nämndemännens politiska tillhörighet. Och skiftet från fakta till känslor – hur rimligt är det egentligen?
Ytterligare en intressant aspekt i Konvertit-utredningen är att intyg från en präst eller pastor om att en person varit aktiv i församlingen – kanske i flera år – fortfarande har ett lågt bevisvärde i asyl-ärenden. Detta medan modern religions-vetenskap beskriver tro som en fler-dimensionell process, där sociala och praktiska uttryck spelar stor roll. Att konvertera handlar inte enbart om en intellektuell övertygelse eller en emotionell upplevelse, utan om att leva sin tro i vardagen.
Bakom rapporter, studier och rättsfall finns människor som kämpar för sina liv. De har valt att följa Jesus och får betala ett högt pris för det. Som församlingar behöver vi fortsätta att stötta dem. Vi kan vara skillnaden mellan rotlöshet och en ny gemenskap för den som saknar familj eller nätverk. Och vi behöver fortsätta höja våra röster för ett rättssäkert asylsystem.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet