Det är sant att Luthers definitioner av lag och evangelium inte stämmer med sättet att använda orden som finns i Daniels exempel ur Bibeln. Som bekant kan dock samma ord användas på skilda sätt mellan olika böcker i NT. Exempelvis används ordet »tro« i Jakobs brev annorlunda än i Paulus brev. När Jakob talar om »tro« kan han säga att de onda andarna tror (Jak 2:19). Det läser man aldrig hos Paulus. Förklaringen är att Jakob definierar tro som att hålla något för att vara sant. Hos Paulus betyder ordet tro dessutom förtröstan. Därför kan Jakob tala om att de onda andarna tror, medan Paulus inte skulle säga det.

Sant är att Luther hade svårt för Jakobs brev – alldeles i onödan! Det går utmärkt att förena budskapet i Jakobs brev med en luthersk teologi. En av nycklarna är att ordet tro används på delvis olika sätt hos Paulus och Jakob.

På samma sätt är det med orden lag och evangelium. De används inte bara på ett sätt i Bibeln. Det man kan göra då är att bestämma sig för ett mer entydigt sätt använda orden för att förtydliga och undvika missförstånd. Det är så Luthers användning av lag och evangelium bör förstås. Han ger en mer entydig definition än bibelböckerna själva för att Bibelns centrala budskap om frälsningen ska framstå tydligare. Utmaningen blir att samtidigt rättvist kunna uttrycka helheten i bibeltexterna. Detta har lutherska teologer inte alltid gjort på ett bra sätt. Det blir inte bra om man tolkar lagen som enbart något negativt – dom och krav. Då förmår man inte fånga upp den goda lagen som handlar om Guds vilja för oss som Jesu efterföljare. Man kommer att sakna bra sätt att tala om helgelse. Kristen tro blir reducerad till en digital frälsningsfråga. Denna typ av luthersk teologi är en grov förenkling av Luthers sätt att använda begreppet lag. Hos Luther beskrivs lagen förutom som ett krav (på grund av synden) även som något gott – anvisningar för de goda gärningar den evangeliedrivne kristne kallas till. Detta har kallats »lagens tredje bruk«. Lutheraner som likt bekännelseskrifterna har behållit ett sätt att tala om en god lag – vid sidan av lagen som krav – har redskap för att kunna göra rättvisa åt NT:s undervisning om efterföljelse.

När det gäller de goda gärningarna skulle Luther hålla med om att de hänger ihop med frälsningen. Frågan är bara hur – som en del av frälsningen eller som dess frukt? För Luther är gärningarna frukter så självklara att han (som Jakob!) inte kan tänka sig att en äkta tro utan frukt. Guds goda vilja för människan tas inte bort av evangelium! Men en människas goda gärningar kan aldrig bli en del av frälsningen. Då blir frälsningen något annat än en gåva.

Viktigt är till sist Daniels utmaning att vi behöver pröva Luthers teologi mot Skriften. Det får vi alla hjälpas åt med.

• Della
• Twittra