Vi står inför ett 2016 som kommer att medföra förändringar som vi för något år sedan inte kunnat föreställa oss.
Det är jobbigt när världen förändras till det sämre och skeenden långt borta plötsligt och mycket påtagligt påverkar vår vardag. I tider av utmaningar och svårigheter, vare sig det gäller den stora omvärlden eller mitt privata liv, så är det viktigt att hålla huvudet kallt. Att hålla fokus. Och att ha ett sunt krismedvetande.
Det är en mänsklig reflex att vilja sticka huvudet i sanden och förneka verkligheten. Eller att bli nostalgisk och drömma sig tillbaka till en bättre dåtid. Det är också mycket lätt att gripas av fruktan. Just fruktan är nästan reflexmässig i det mänskliga psyket och dikterar tyvärr ofta både åsikter och handlingar.
Men fruktan är alltid en dålig rådgivare. Gång på gång återkommer frasen ”var inte rädda” eller ”frukta inte” i Bibeln.
Vi som Kristi efterföljare är inte kallade till fruktan utan till att älska, och leva i en förtröstan på att universums Herre har allt under kontroll. Vi måste våga stå fasta i en värld som skakar och vi måste våga gå emot strömmen när tidsandan blir uppfylld av fruktan och hat.
Vi måste stå upp för att det svenska biståndet till de allra fattigaste inte ska användas till våra egna åtaganden på hemmaplan. Vi måste våga sträcka oss ut till vår medmänniska när statens resurser och initiativ inte längre räcker. Vi måste klara av att vara generösa och ge fast vårt eget överflöd naggas i kanten. Vi måste stå upp för dem som förföljs för sin tro och vara deras röst i en bortvänd värld. Vi måste fortsätta berätta om Jesus för alla som vill höra. Fria från fruktan.
MEST KOMMENTERAT
Hallå där Helena Eriksson …
EFS breddar stödet till Östafrika
Tuff verklighet för återvändare i Irak
Växa upp utan att växa bort
Vem är präst – egentligen? Om det allmänna prästadömet